Tyska ingenjörer anlitas i många industriprojekt i Arjeplogs historia

Tyska ingenjörer har varit engagerade i
många industriprojekt i Arjeplogs kommun.
Startpunkten var Nasafjäll 1635. 

Krönika Arjeplogarn 25 maj 2023

Fordonstestverksamheten firar 50 år i Arjeplog. Det får mig att tänka på hur just tyska ingenjörer lämnat tydliga avtryck i fjällkommunen. Gemensam nämnare är förstås metall; alltifrån de fordon som testas på isarna, till blygruvan i Laisvall och de många årens försök att få ut malm i Nasafjäll. Därtill krävde smälthyttan i Silbbajåhkå 1635–1659 och drivhuset i Arjeplog på 1640-talet kunniga yrkespersoner vars arbetsledning ofta var tyskar eller tyskättade. Hyttmästare Hans Köhler var en av dem, liksom Hans Lybecker som 1637 utsågs till bergmästare i det nyinrättade tionde bergmästardömet som bestod av Västerbotten och det man då kallade för lappmarkerna. Båda var bosatta i Piteå med sina familjer, men gjorde många resor till Arjeplogsfjällen där de stannade under längre perioder. Under den här tiden, när Sverige närmast kan beskrivas som en militärmakt, togs besluten dessutom i tyska Magdeburg. Där satt rikskanslern Axel Oxenstierna och gav detaljerade anvisningar om hur silvret i Nasafjäll skulle plockas fram. 

I denna sena medeltid rådde silverfeber och svenska statsmakten var beredd att utmana både ärkefienden Danmark vid den oklara gränslinjen och utsätta den samiska befolkningen för pålagor. Om man gick för hårt fram skulle samerna vägra renskjutsar eller göra sig oanträffbara, kanske flytta till annat land. Men flera samer engagerades 1635 för det nya projektet och även tyska bergssällare – bergsingenjörer – rekryterades. Vi har namnet på åtta av dem: Julius Lambertus, Christiern Mansfelder, Christiern Kitzfelder, Anders Kiellingh, Anders Bach, Anders Senker, Daniel Remart och Conrad Miechel. Sex av dem kom att avlida vid gruvan på Nasafjäll och begravas på det som troligen är Skandinaviens högt belägna begravningsplats, 1 086 m ö.h. Här är det svårt exakt veta vilka som dog, men det är sannolikt att Julius Lambertus överlevde eftersom han och hans hustru senare uppges ha besökt Kammarkollegiet i Stockholm. Vad dog de av? ”Rödsot” anges vilket skulle kunna vara dysenteri. Det är en akut tarminflammation som beror på att man fått i sig infekterad mat eller dryck. En gång drabbades av jag dysenteri under en resa i Afghanistan och all vätska rann rakt igenom kroppen och på två veckor förlorade jag 12 kg. Men till skillnad från tyskarna på Nasafjäll 1636 fick jag adekvat läkarhjälp.

Geologen Fritz Kautsky tillskrivs de avgörande fyndet när Laisvallgruvan öppnade. Han var tysktalande, men född i Österrike. Malmblocket hittades 1938 och i april 1943 gick det första malmlasset till Slagnäs. Det är ingen hemlighet att en del av blymalmen exporterades till Tyskland. Under åren kom många tyskar, varav flera ingenjörer, att arbeta och bo i Laisvall. I början av 1950-talet arbetade tolv olika nationaliteter i gruvan och det växte fram ett mångkulturellt samhälle, men där enbart enstaka arjeplogsbor fann sig till rätta (vilket kom att förändras under 1980-talet). 1951 uppgav Bolidens egen tidning Smältdegeln att 17 arbetare med familjer från Tyskland rekryterats och anlänt. De omtalades som den ”tyska kolonin”. 

2023 är det jubileum för Janrik Bromés faktarika bok Nasafjäll, ett norrländskt silververks historia som fyller 100 år. Mellan dessa pärmar berättas den osannolika historien om silverdrömmen i Nasa. Osannolik kan man även tillskriva dagens fordonstestindustrin. Was darf in Zukunft nicht passieren? Vad kan inte hända i framtiden?

Av Maria Söderberg

Fotnot:
De tyska namnen från 1600-talet är hämtade ur Janrik Bromés bok. 

---