Kråkbärslandet. Likt en matta över fjällheden. I bakgrunden Vuolep Sårvejávrre. Foto Maria Söderberg
Kråkbär har ett utbredningsområde upp till norrlandsgränsen medan nordkråkbär är vanlig Norrland. Kråkbär är en tålig växt som kan växa på näringsfattiga områden eller i miljöer där extrema förhållanden kan råda. Foto Maria Söderberg
Törstig på fjällturen och en bit kvar till vattendraget? Ta en handfull – en rejäl hand! – med kråkbär och sug ut bären i munnen! Har gjort det många gånger till fjälls.
Kråkbär är rejält underskattad som matbär. Men man måste genast ha två arter i huvudet: Nordkråkbär (Empetrum hermaphroditum) och kråkbär (Empetrum nigrum) som växter söder ut. Nordkråkbär anses godare och i norr har de ibland använts då blåbärsskördarna slagit fel. De båda arterna är svåra att skilja åt, men man kan genom nordkråkbärens blad se att de oftast är bredare och mer elliptiska (avlångt runda) än de hos kråkbär. Det finns också, vilket SLU skriver om, en skillnad i kromosomtal där nordkråkbär har 52 kromosomer medan kråkbär endast har 26 kromosomer. Botanikern och forskaren Göran Wahlenberg (1780–1851) skrev att ”kråkriset är en af de mest härdiga växter mot köld” och hur ”kråkbären blifva i högsta Norden smakligare och ätliga”. Denne Wahlenberg hade ju också besökt glaciärområdet i Sulitjelma där inte minst växtligheten var av högsta intresse för honom.
Många namn
Kråkbär har genom tiderna haft många namn såsom kräkling, skatbär och i Lappland – som återges av C. A. M. Lindman i ”Bilder ur Nordens Flora” – Tshuöbma; Tshäppis-muörje (”svartbär”) och i den ryska lappmarken Murjtangas (”bärris”).
På lulesamiska är namnet Tjubmám, tjáhppismuorjje och på nordsamiska Čáhppesmuorji.
Urindrivande – men också giftig mot andra växter
Botaniker skriver om kråkbären som uthålliga som tvingas utstå mycket hårda yttre villkor och ”skarp växling mellan ljus och mörker, solglöd och frost, ihållande regntöcken och skarpa, torra vindar” (Lindman). Bären mognar tidigt på sommaren och stannar kvar på växten långt in på hösten. Kråkbär har i folkmedicinen använts som urindrivande medel och laxerande medel. Därtill mot skörbjugg och vid behandling av orala sår genom gurgling skriver Skogsskafferiet. De påtalar även att ett te gjorts på de omogna grönaktiga frukterna för behandling av njursten. Samtidigt är kråkbär små rackare som hindrar annan växtlighet. De utsöndrar via bladkörtlar ett gift som hämmar till exempel tallens frö att gro och växa till sig, något som kallas allelopati (från grekiska allelon ’varandra’ och pathos ’lidande’). Skogsbrand och hyggesbränning kan dock bryta ned giftet. Men – det är alltså inte skadligt att äta kråkbär. Bäret innehåller antioxidanten antocyanin som anses motverka sjukdomar.
Tillsammans med blåbär har kråkbär de högsta värdena bland bär – och anses minska risken för att utveckla kroniska sjukdomar på grund av hög koncentration av antioxidanter (ssp. hermaphroditum 9.17 mmol/100 g), något som Skogsskafferiet också skriver om: ”En finsk studie (Koskela et al 2010) visar på att kråkbär som växer i områden utsatta för tidig frost har högre halt av de nyttiga antocyaninerna”.
Kråkbär har svårt utstå tryck
Men detta så tåliga bär i norr har en akilleshäl: tryck. Det traditionella nyttjandet av fjällbjörkskogen minskar, samtidigt som det moderna ökar alltmer, vilket beskrivs i rapporten Biologisk mångfald i fjällbjörkskog – en kunskapssammanställning av Weronika I. Linkowski och Tommy Lennartsson. Genom ökad turism rör sig allt fler människor i fjällen och därmed påverkas vegetationen tydligt kring hotell och på leder. Tramp påverkar olika och kråkbär reduceras med 50 procent redan efter 60 passeringar medan örtartad vegetation klarar 200 passeringar per år innan de minskar. Med detta i minne vandrade vi intill det vackra vattenområdet med Gujjávrtjårro i öster och Vuolep Sårvejávrre i väster. Fornlämningar, redovisade i Fornsök, kunde berätta om ett långvarigt bruk med härdar och renvall. Gruvhålen från 1640-talet fanns i närheten, men de får besökas nästa gång.
Denna dag, den 9 augusti 2024, var det vackert väder. Nästa dag skulle mörka moln dra in och himlen öppnade sig. Vi var funktionärer vid kontroll 2 och trots det tuffa vädret var det 324 som genomförde loppet. Ett tips: Missa inte att stanna en extra dag i området om du ändå ska springa Arctic Circle Race!
Här kan man boka sig för loppet 2025: https://arcticcirclerace.se/
Trevlig helg! Maria Söderberg
Fredag 6 september 2024
Guijare med den imponerande toppen Gujjávrtjårro 1 306 m ö.h. Till höger i bild Vuolep Sårvejávrre. Foto Maria Söderberg
Omgiven av kråkbär och stenrösen. Vädret var ytterst behagligt denna dag. Nästa dag blev det massor av regn. Foto Linda Buska
Fjällbjörk! I bild Linda Buska. Foto Maria Söderberg
Läs mer här
Skogsskafferiet och SLU:
https://www.skogsskafferiet.se/krakbar/
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/nordkrakbar.pdf
Om kråkbär i Silbojokk:
https://kulturmiljonorrbotten.com/tag/krakbar/
Utflyktsguide Gujjávrtjårro:
https://bowa.a.vaia.cloud/wp-content/uploads/2024/03/Gujjavrtjarro-2021-Top-of-Arjeplog-Utflyktsguider-Arjeplogs-kommun-1.pdf
Arctic Circle Race: https://pt.se/nyheter/arjeplog/artikel/324-tappra-lopare-sprang-fjalloppet-i-osregn-blott-och-lerigt/ly43zyzl
Figuren visar: 1 blommande planta från skuggrik lokal, 2 ett blad sett från undersidan (7/1), 3 hanblomma (6/1), 4 tvåkönad blomma (6/1), 5 honblomma (6/1), 6 pistillen (16/1), 7 gren från öppen lokal med mogna frukter. Ur ”Bilder ur Nordens Flora” skriven av C. A. M. Lindman.
