Den 11 juni 2026 invigs en ny utställning om Laisvall på Silvermuseet, Arjeplog. Det är stort! (Läs mer här https://silvermuseet.se/) Samma dag erbjuds en guidad vandring i det gamla gruvområdet. Start kl. 18. Vi går runt och pekar ut var byggnaderna och schakten fanns med utgångspunkt i fotografier. Vi avslutar visningen med att åka upp på Björnberget (där man kan köra bil) för att få en blick på hur dammarna ser ut idag.
Medverkar gör flera som tidigare arbetat på plats och Eva Quist, som växte upp i Laisvall och nu bor i Laisvallby, och Maria Söderberg som utgav boken ”Blygruvan i Laisvall” (2008). Pris 100 kr inkl. kaffe & fikabröd. Lotta Eriksson, ABF, har bakat bullar.
Samling vid brytskivan. Vi avrundar med att åka en bit upp på Björnberget och stannar till vid sandmagasinen.
Välkommen!
Arrangör Magasin Silvervägen och ABF Norr Arjeplog.
Ulf Larsson, tidigare reporter och redaktör, Radio Norrbotten. Foto Maria Söderberg
I Laisdalen har flera gruvor och en smälthytta sett dagens ljus. Vid Laisälvens utflöde finns Nasafjäll, därefter Gustafsfält och i Adolfström en silverhytta. Laisvallgruvans första malmlass gick iväg i april 1943. Den 6 oktober 2026 är det tjugo år sedan som den stora betonglaven i Laisvallgruvan sprängdes till marken. Foto 1993 Maria Söderberg
Fakta: Lång gruvhistoria i Arjeplogs kommun
Arjeplog kommuns gruvhistoria sträcker sig – vad hittills är känt – från 1630-talet och framåt. Varför denna reservation? Länge var den allmänna uppfattningen att det till exempel inte hanterats eller tillverkats järn i Norrbotten förrän på 1600-talet. Men de senaste åren har beskrivningen ändrats. Vid arkeologiska utgrävningar i Norrbotten har man på senare år funnit slagg från järnmalm och delar från en ugn. Fynden är ca 2 000 år gamla. Gruvprojekten i Arjeplogs kommun har förändrat samhällsutvecklingen efter 1630-talet. Det senaste exemplet är blygruvan i Laisvall som drevs av Boliden. Som mest hade man närmare fyrahundra anställda och själva samhället hade under period uppemot ettusen invånare. Bebyggelseutvecklingen tog även fart under den andra Nasafjällsepoken. Enligt de s k bergverksprivilegierna från 1774 hade gruvbolaget rätt att anlägga nybyggen för att få hjälp med transporter och övriga arbetsinsatser. Innehavarna befriades från knektutskrivning och andra pålagor. Gruvorna har lämnat efter sig miljöproblem, varav en del steg för steg har åtgärdats.
Kemikalieinspektionen har inom ramen för projektet Giftfri miljö listat ca 80 000 objekt i landet. I Arjeplog är 14 objekt inventerade och gruvprojekten i Nasafjäll och Pleutajokk har placerats i högsta riskklass. Slagnäs bangård var tidigare placerad i denna klass, men är nu sanerad. Föroreningarna uppstod när gruvindustrin utförde omlastning till jänväg av slig från gruvorna i Laisvall och Adak mellan åren 1945 och 1973. Den bestod av metaller som bly, koppar och zink, men även arsenik.
Efter Laisvallgruvans stängning har hela området har återställts och godkänts utifrån de krav som ställdes för tjugo år sedan. Men idag är miljökraven större och Boliden AB arbetar nu aktivt för att se över erosionsskador och ytor där täckmaterialet på sandmagasinen försvunnit.
Laisvall 24 maj 2026. Minnessten. Foto Maria Söderberg
Laisvall 24 maj 2026 med John Sundström. Den här skylten som jag gjorde 2011 står fortfarande kvar på en ställning intill brytskivan som räddades 2005. Men nog skulle det vara roligt om det gjordes en mer ordentlig informationstavla, kanske fler? Foto Maria Söderberg
”Länge leve laven!” ropade Björn Lestander från Laisvallby när den stora betonglaven inte föll 2006. Publiken på Björnberget skrattade. Scen från filmen ”Länge leve gruvan” från 2010. Copyright © Maria Söderberg
Brytskiva från Kautskyschaktet. Ett av de få föremål som är bevarat. Foto Maria Söderberg