Vad hon än skriver om finns fisket där. Nu kommer skogshistoriker Gudrun Norstedt till Bok & Vandring. Hon forskar om användning av mark och resurser med inriktning på 1600- och 1700-talen.
Hennes föredrag bär rubriken: Sjön låter en inte dö – samiskt fiske före 1800.
Hennes föredrag bär rubriken: Sjön låter en inte dö – samiskt fiske före 1800.
Gudrun Norstedt disputerade 2018 på en avhandling om samers markanvändning och resursutnyttjande i de svenska lappmarkerna under 1600- och 1700-talen. Innan dess hade hon blivit uppmärksammad i vida kretsar för sin bok från 2011, Lappskattelanden på Geddas karta Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början.
Fisket var onekligen huvudkälla till rikedom och beskattning i den sena medeltiden i norr. Det var den viktigaste näringen för skogssamerna på 1600-talet och den centrala faktorn som formade skattelandens gränser och värde. Fisket var en rättighet som skogssamer aktivt försvarade i juridiska konflikter, men också något som minskade i betydelse från 1700-talet när renskötsel kom i förgrunden.
Fisket var onekligen huvudkälla till rikedom och beskattning i den sena medeltiden i norr. Det var den viktigaste näringen för skogssamerna på 1600-talet och den centrala faktorn som formade skattelandens gränser och värde. Fisket var en rättighet som skogssamer aktivt försvarade i juridiska konflikter, men också något som minskade i betydelse från 1700-talet när renskötsel kom i förgrunden.
Aktuellt: I detta SVT-program ”Striden om Sápmi” medverkar Gudrun Norstedt angående frågor om markanvändning: https://www.svtplay.se/video/ePvLA1B/striden-om-sapmi

På Johan Geddas karta över Umeå lappmark från 1671 framträder ett rutnät av de avgränsade områden som kallades lappskatteland. I Arjeplog bedrivs ett forskningsprojekt med utgångspunkt i lappskattelanden, läs mer här: https://silvermuseet.se/projekt/forskningsprojekt/de-samiska-skattelandens-ursprung/

