Boken kartlägger och beskriver kvinnliga fotografers verksamhet i Sverige under 120 år.

Hon har gjort ett banbrytande arbete inom svensk fotografi. Etnologen Eva Dahlman byggde upp och var enhetschef inom fotosekretariatet vid Nordiska museet. Nu kommer hon till Bok & Vandring i Jäckvik / Jäggeluaktta för att lyfta fram fotografi som en del av vårt kulturarv.

 

 

Eva Dahlman var även förste bibliotekarie vid och chef för bildenheten vid Kungliga biblioteket.
Till en av hennes främsta insatser är att hon har forskat kring och lyft fram tidigare okända kvinnliga fotografer, däribland Lotten von Düben. År 2019 utsågs hon till hedersdoktor vid Stockholms universitet. Under Bok & Vandring kommer Eva Dahlman att berätta om verket Kvinnor bakom kameran: 1848-1968. Det är en bild­biografi om de kvinnliga yrkesfotografernas historia i Sverige.
Det är berättelsen om hur fotograf tidigt blev ett kvinnoyrke, och om hur kvinnor på bred front slog sig fram i samhället som entreprenörer med egna ateljéer. Detta är också den första skildringen som lyfter fram kvinnors avgörande roll i den svenska fotogra­fins historia.

Fotohistoriker Eva Dahlman 2022. Hedersdoktor vid Stockholms universitets humanistiska fakultet. Foto © Åke Ericson.

Om boken Kvinnor bakom kameran:
”… tekniskt kompetent och uppfinningsrik, mångfasetterad och makalös.” Elisabeth Åsbrink i DN.
Hatten av för ett praktverk om den bortglömda, eller gömda, kvinnliga fotografen.” Linda Unnhem i Helsingborgs Dagblad
Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är resulta­tet av ett mångårigt forskningsprojekt av foto­historikern och hedersdoktorn i fotografi Eva Dahlman, litteraturhistorikern/kritikern Magnus Bremmer samt fotohistorikern Björn Axel Johans­son. Vidare skriver Bokförlaget Arena skriver att Lena Wilhelmsson varit bildredaktör, fotograf och curator. ”Ett femtiotal fotografer presenteras i illustrerade biografier. Det ger en inblick i de vitt skilda liv som levdes i fotografins närhet från kungligheten som fotograferar för nöjes skull till den enskilda kvinnan som bygger en ateljéverksamhet helt på egen hand. Genom boken återkommer också ett antal tematiska bildblock.
Boken avslutas med en bibliografisk översikt över relevanta verk och forskning, liksom ingångar till enskilda fotografer, för att underlätta vidare forskning om de kvinnliga fotografernas roll i fotohistorien”.

Fotografen Agnes Andersson i Alfta följde rallarna som byggde Dala-Hälsinglands järnväg i slutet av 1800-talet. Foto: Agnes Andersson

Kvinnliga fotografer

Arjeplogs kommun var inget undantag. En av de mest kända var Josefina Hofman (1895-1971) från Jäckvik. Hennes mor Anna Fredrika Læstander var ursprungligen från Långviken vid Storavan och far var kronojägaren Johan Edvard Hofman (Piteå-Tidningen skrev den 15/1 2022 apropå en rubrik för 75 år sedan: ”En av alla arjeplogsbor välkänd och aktad person har i dagarna upphört med sin rörelse. Det är samhällets fotograf, fröken Josefina Hofman, som sålt sin lilla trevliga ateljé vid Tingshushörnan och som nu drar sig tillbaka, åtminstone för någon tid, från allt vad fotografering heter. Hon har varit verksam som fotograf i inte mindre än 30 år, varav 12 år i broderlandet Norge, där hon första tiden var bosatt i Bodö. Sedan fick hon anställning i en av de största fotografiska firmorna i Trondheim. I Sverige har Hofman haft sin verksamhet i Söderhamn, Oxelösund och Munkfors innan hon köpte en tomt i Arjeplog och startade egen rörelse där hon nu arbetat sexton år.”
Förutom Josefina Hofman fanns även en annan kvinnlig fotograf, Anita Carlsson, Arjeplog. Hon hade sin ateljé på Kyrkholmen i Arjeplog. 

 

Bok om Lotten von Dübens fotografi. Utgavs 1991. Förlag Alfabeta. 

Pionjär född år 1828

Eva Dahlman var medarbetare när boken ”Lotten von Düben I Lappland” utgavs 1991. Dokumentation av den Stockholmsbaserade fotografen ägde rum under maken Gustafs etnologiska expeditioner till Lappland under 1868-1871. Lotten von Düben var en av pionjärerna inom dokumentär- och reportagefotografin. Hon föddes 1828 och dog 1915.
Många av Lotten von Dübens fotografier föreställer namngivna samer. Hon var en av de första som fotograferade de svenska fjällen och vattenfall som Harsprånget och Stora Sjöfallet. Paret besökte 1871 Arjeplog efter studier i Ammarnäs och Sorsele. Under den resan passerade de Kasker och uppmärksammande bland annat den idag försvunna sejten.
Om det finns möjlighet under Bok & Vandring hoppas vi att Eva Dahlman även kan berätta mer om arvet efter Lotten von Dübens fotografier. Om detta återkommer vi!

Foto av Eva Brita Mulka f. Granström, Tourpons sameby i Jokkmokks socken 1868. Foto Lotten von Düben. Bilden finns med i ”Fotoalbum med porträtt av den lokala befolkningen under Lotten och Gustaf von Dübens resa till Lappland 1868”. 

Renhudar forslas efter marknaden ner från Arjeplog till järnvägen. Okänt årtal. Troligen 1930-tal. Foto Josefina Hofman. Källa Norrbottens museum.

Krononybygge i Arjeplog. Okänt årtal. Foto Josefina Hofman. Källa Norrbottens museum. 

Jäckvik i vinterskrud. Foto Josefina Hofman. Källa Norrbottens museum. 

Bok & Vandring i Jäckvik / Jäggeluaktta 17-20 juli 2025

Bok & Vandring 2025: Déborah Aleia Aldana Shelton om pitesamiska växtnamn

15-17 augusti 2025: Guidade visningar på Nasafjäll – special om schakt & heliga platser

Bok & Vandring 2025: Litteraturbuss Skellefteå – Jäckvik 17 juli med start kl. 8.15