Det var inte bara det att de skulle erövra länder och utrota den judiska befolkningen, nej, de ville krossa allt kulturarv som inte föll dem i smaken. Deras idé var att den tyska rassjälen förtjänade kulturella uttryck som manifesterade dess storhet. Plundringen i alla länder där de drog fram var omfattande. Ett exempel som Anders Rydell lyfte fram var Thessaloniki vars rika kulturskatter förstördes och en judisk befolkning av 70 000 där knappt 2 000 fanns kvar efter krigets slut.

Inte minst var det viktigt att utplåna alla musikaliska uttryck där det kunde finnas något judiskt. Nazisterna beslagtog alla musikinstrument, men än värre – de skickade utövarna till förintelselägren. Tonsättaren Richard Wagner (1813-1883) var på sin tid rabiat antisemit och inspirerade Hitler.

Under den dryga timmen berättade Anders Rydell också om talibanernas förstörelse av Buddha-statyer, Islamska statens angrep på Palmyra och deras penningjakt på antika föremål i Irak och Syrien som har den rikaste arkeologiska jordmånen på hela planeten.

Samma mönster följer i Ukraina där Ryssland genomför en massaker på kulturarvet. Här nämndes plundringen av det skytiska guldet.

Man kan också tänka på kulturarvsbrotten på Balkan under krigets 1990-tal och Israels beskjutningar i Gaza där FN-organet UNESCO ständigt uppdaterar sin lista på förstörda historiska byggnader och platser.

Men, innan jag tog mig till Medelhavsmuseet hade jag lyssnat på det digitala seminariet ”Återförande av samiska föremål” som arrangerades av Silvermuseet. Intressant!

I projektet ”Sávvet – Att läka kulturarvet genom digitalisering” har man arbetat med frågor om hur 3D-scanning kan användas för att göra samiska föremål på museer tillgängliga för samer och det samiska samhället. Museichef Malin Brännström berättade om hur samlingar, så även Silvermuseets, har föremål som är känsliga ur etisk synpunkt utifrån hur det gick till när de samlades in. Detta arv behöver idag behandlas med utgångspunkt i urfolksrätten.

Konservator Matilda Sundström visade med bilder hur man avbildar föremål in till minsta sömn i samarbete med anhöriga. Museiassistent Gry Sivertsen höll teknisk koll på den stora skaran deltagare och lotsade oss fram med talare från Ájtte, Riksantikvarieämbetet och Nordiska museet. Även Kerstin Andersson, Amnesty Sápmi, deltog (hon kommer till Bok & Vandring 2025 för att presentera den nya boken ”Var är sejtens hem?”).

Själv ställde jag två frågor varav den ena handlade om den försvunna sejten i Kasker. För vad händer när ett föremål inte återfinns i statens samlingar? Det finns inget att återbörda.

I krig blir kulturarvsfrågan akut. I fredstid finns det en chans tänka över vad som är värt att bevara för framtiden.

Mer att läsa:
Utställningen ”Plundring” bygger på författaren Anders Rydells prisbelönta böcker ”Plundrarna – Hur nazisterna stal Europas konstskatter” (Ordfront, 2013) och ”Boktjuvarna. Jakten på de försvunna biblioteken” (Norstedts, 2015).
https://www.levandehistoria.se/utstallning/hyr-en-utstallning/plundring-borjan-till-ett-folkmord