Den försvunna sejten i Kasker

Denna tecknade illustration finns i Georg von Dübens bok från 1873.

Ett pågående sökande. Texten uppdateras. 

Min kusin Stefan Lundqvist, som växte upp i Mellanström, frågar om jag vet något om sejten som stod intill Kaskerströmmen. Detta vatten förbinder Storavan och Uddjaure. Visst vet jag att den har funnits där och togs med till Stockholm av paret Charlotte och Gustaf von Düben. Men när? Det måste ha varit 1871 när paret reste till Arjeplog efter besök i Ammarnäs och Sorsele. Under den resan passerade de Kasker. Två år senare utkom Gustaf von Düben med bok Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske.

Stefan Lundqvist och jag har – tillsammans med många i en stor släkt – trådar som sträcker sig tillbaka minst 350 år i Kasker vid Uddjaure. Våra föräldrar föddes i en stor syskonskara – hans mamma Thea och min pappa Max är från Bellonäs vid Uddjaurs västra strand – och så även deras mor- och farföräldrar som alla kan knytas till det stora sjösystemet längs Skellefteälven. Till Kasker kom samelänsman och tingstolken Johan Tomasson som nybyggare i slutet av 1600-talet. Han är född ca 1645 och gift med Malin Ingevaldsdotter från Gråträsk och innehavare av lappskattelandet Kaskerjaure. Min kusin och jag kan räkna till sju släktled mellan oss och denne Johan Tomasson vars far Tomas även (fast här är källorna mer osäkra) hade detta lappskatteland.
Kaskejaure betyder ungefär ”landet mellan sjöarna” där det samiska ordet gaska på svenska motsvarar orden avstånd, längd eller mellanrum.

Sejten stod vid den första brons västra sida. I etnografen Ernst Mankers bok ”Lapparnas heliga ställen”, som utkom 1957, kan man läsa om den.

Det är i boken ”Om Lappland och Lapparne” från 1873 som etnografen och läkaren Gustaf von Düben beskriver Kaskersejten: ”af glimmer-skiffer; har stått på en klippa i Kasker fors (mellan Storavan och Udjaur)”. Han anger även att den är ”dyrkad in till senaste tid; anses af traktens folk, äfven svenskar, hafva haft stort inflytande på nybyggets vid Kasker årsväxt m.m.”
Det är alltså med Gustaf von Düben som sejten i Kasker förs till Stockholm 1871. Enligt Statens Historiska Museers katalog inlämnas sejten som gåva den 5 november 1873:
https://catview.historiska.se/catview/index.jsp

Sejten är första gången – vad vi hittills vet – omskriven på 1700-talet.

Jag har inte lyckats hitta sejten i Digitalt museum, men uppenbarligen fanns den i samlingarna i Stockholm med nummer SHM 5.101. Första försöket gjordes på Nordiska museet, men med beteckningen ”SHM” avses ett annat, Statens Historiska Museer.
Snart gissar jag att det går att ta en egen bild av den.

Av Maria Söderberg 

Uppdatering 10 april 2024:
Mejl anländer från Statens Historiska Museum. Två personer är nu engagerade i sökandet. Här berättas att man 2007 genomförde en större inventering av samlingarna: ”Seiten gick då inte att återfinna i magasinen, och de efterforskningsförsök som gjordes gav dessvärre inga resultat”.
Nu utlovar museet en grundlig eftersökning, både i skriftliga handlingar och i magasinen. Statens Historiska Museum ber också om ursäkt för att den inte omgående har kunnat plockas fram för att ses. Var stod sejten i Kasker? Söndag den 9 juni kl. 15 ses vi vid det  gamla brofästet på den västra sidan. (Jag sätter ut en flagga så att det syns). Ta med fika! Vi hoppas veta mer då. 

Uppdatering 11 april 2024:
Silvermuseet i Arjeplog meddelar att de inte har sejten i sina samlingar. Den har alltså inte återbördats till hemkommunen och framför allt inte till Kasker / Mellanström som ligger 25 km söderut.

17 maj 2024:
Jenny Nyberg, antikvarie på Historiska museet, tar emot och visar delar av samlingarna av sejtar i magasinet. Hon försöker verkligen att gå till botten med frågan om vad som hänt med den från Kasker. Det finns några möjliga trådar att nysta i, berättade hon. Hennes sökande kommer att resultera i en rapport som vi kan ta del av.

24 juni 2024:
”Sejten från Kasker försvann i Stockholm. Krönika i Magasin Silvervägen 2024. (Se nedan).

22 september 2024:
Krönika i Arjeplognytt.se 22/9-24.

20 oktober 2024:
Vi kikar på det som kallas för Riksintresseområde för Sverige och specifikt för Arjeplog kommun. Sejtens tidigare plats ligger i direkt anslutning till detta skyddsområde. Se kartbild nedan.

24 oktober 2024:
Inbjudan inför Bok & Vandring till Kerstin Andersson och Hannah Edenbrink Andersson som berättar om sitt arbete om bland annat sejtar. Deras senaste bok heter: Var är sejtens hem? Medverkar lördag 19 juli 2025. Läs mer här.

22 november 2024:
Krönikan i Arjeplogsnytt.se uppmärksammas här med 14 s.k, delningar:

3 december 2024:
Jenny Nyberg, antikvarie på Historiska museet, meddelar att hon ”inväntar besked från flera institutioner jag mailat till gällande seiten. Först när jag fått svar från dem alla kan jag sammanställa rapporten.”

Från Sveriges länskarta. Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Områdena regleras enligt Miljöbalkens kapitel 3. 

Krönika Magasin Silvervägen juni 2024.

Jenny Nyberg, antikvarie med ansvar för tidig modern arkeologi, Nu försöker hon verkligen hitta sejten från Kasker. Foto Maria Söderberg

Detalj av karta. Kultplats 357 anger Kasker-sejtens plats. Namn på kartan: ”Svenska lapparnas kultplatser. Inventeringskarta av Ernst Manker 1957”.

Vy mot Kaskerströmmarna, mellan Storavan och Uddjaure. Foto © Maria Söderberg

KASKER, WAXHOLM OCH MELLANSTRÖM
Kasker har en historia som fast boplats från och med 1500-talet. Under 1800-talet fick den södra delen av samhället namnet Waxholm när nybyggen etablerades. På 1930-talet ville de boende i Kasker och Vaxholm att en väg skulle binda ihop Waxholm med Kasker. Vägen anlas i etapper och blev färdig i början av 1940-talet. 1945 tvingades Vaxholm byta namn (det fanns ju redan en postadress utanför Stockholm med det namnet) och efter en omröstning blev det Mellanström.
Mer om Mellanström i Åke Södermarks text: https://www.mellanstrom.se/om-mellanstrom/
Han har även skrivit ”Nybyggare och ägare i Kaskejaur under 300 år” (2016).