Laisvallgruvan: Nu väcks intresset åter för den 60-åriga gruvepoken

Information, bilder och filmvisning om gruvepoken i Laisvall. Två kvällar i rad bjöd Boliden AB och Silvermuseet in till samtal om blygruvan vars verksamhet pågick i närmare sextio år.

 

Det är 18 år sedan den sista smällen sköts i Laisvallgruvan. När ett 50-tal samlades i Klubbstugan tryckte nostalgin mot mångas bröst. Frågorna var också många om vad som händer med dammarna. Astrid Lindgren och Isabell Lundberg från Boliden AB arbetar på plats i Laisvall med undersökningar och utredningar. Bakgrunden är att miljökraven för efterbearbetning har skärpts. .
– Vi är på plats för inleda en dialog med er som har bott, arbetat och lever i gruvområdet och dess närhet, berättade de.
Malin Brännström, Silvermuseet, lyfte fram det viktiga industriella kulturminnet i Arjeplogs historia och hur kommunen har formats av både gruvverksamhet och vattenkraft.
– Då behöver vi berätta även om detta. Inte minst ska de som kommer till Silvermuseet få veta något om Laisvall och gruvverksamheten.

”Länge leve laven!”

Filmen ”Länge leve gruvan” visades. Den finns i en version på 58 minuter, och en på 29 minuter. Den senare visades i SVT många gånger 2010 och nu i Klubbstugan. Maria Söderberg ansvarade för produktionen som producent. Filmen fick stöd av SVT, Filmpool Nord och Arjeplogs kommun via bygdemedel. En av de filmare och redigerare som bidrog mycket var Stefan Holm. Sprängaren Mikael Rungdal står i filmens centrum. När laven inte föll första gången riktades många blickar mot honom och Nitro Nobel som dragit upp planerna tillsammans med Boliden AB.
– Hur kom titeln till? Jo, berättade Maria Söderberg, det var Björn Lestander i Laisvallby som ropade ut ”Länge leve laven!” i publikhavet. Scenen finns med i filmen när den första sprängningen misslyckades.
– Han lyckades fånga generationers känsla för både gruvan och den sorg många kände över att en epok var över. Utflyttningen var ett faktum. Sedan var det förstås en knäpp mot gruvbolaget. Laven hade stått klar 1952 och många arbetare hade berättat om hur ordentligt byggd den var. Och där i publikhavet fanns också en festlig stämning med många igenkänningar där sprängningen blev en chans att ses och minnas.

”Så mycket känslor”

Madelene Johansson, som deltar i filmen, var på plats:
– Det blev en väldigt intressant kväll! Massa fina bilder. Så mycket känslor och minnen som kom tillbaka. Inte minst så går tankarna till de som inte finns med oss längre.
– Det kändes verkligen att ett nytt kapitel i vår historia fogas in i vår samlade kultur. Det var en härlig afton, sa fotograf Johan Fjellström som även var med och filmade den misslyckades sprängningen 2006.
Nio dagar senare föll laven.

Fler visningar

Kvällen efter mötet i Laisvall arrangerades en ny visning med information i Arjeplog på Silvermuseet. Även här medverkade Astrid Lindgren och Isabell Lundberg från Boliden AB, Malin Brännström och Maria Söderberg. Ett 30-tal kom.
Den längre versionen av filmen ”Länge leve gruvan!” kommer att visas torsdag den 8 augusti 2024. Det kommer att ske på Silvermuseet med bland annat museichef Malin Brännström närvarande.

Inbjudan till de två mötena i Laisvall och Arjeplog: https://silvermuseet.se/belysa-laisvallgruvans-historia/

Fakta: Lång gruvhistoria i Arjeplogs kommun 

Arjeplog kommuns gruvhistoria sträcker sig – vad hittills är känt – från 1630-talet och framåt. Varför denna reservation? Länge var den allmänna uppfattningen att det till exempel inte hanterats eller tillverkats järn i Norrbotten förrän på 1600-talet. Men de senaste åren har beskrivningen ändrats. Vid arkeologiska utgrävningar i Norrbotten har man på senare år funnit slagg från järnmalm och delar från en ugn. Fynden är ca 2 000 år gamla. Gruvprojekten i Arjeplogs kommun har förändrat samhällsutvecklingen efter 1630-talet. Det senaste exemplet är blygruvan i Laisvall som drevs av Boliden. Som mest hade man närmare fyrahundra anställda och själva samhället hade under period uppemot ettusen invånare. Bebyggelseutvecklingen tog även fart under den andra Nasafjällsepoken. Enligt de s k bergverksprivilegierna från 1774 hade gruvbolaget rätt att anlägga nybyggen för att få hjälp med transporter och övriga arbetsinsatser. Innehavarna befriades från knektutskrivning och andra pålagor. Gruvorna har lämnat efter sig miljöproblem, varav en del steg för steg har åtgärdats.
Kemikalieinspektionen har inom ramen för projektet Giftfri miljö listat ca 80 000 objekt i landet. I Arjeplog är 14 objekt inventerade och gruvprojekten i Nasafjäll och Pleutajokk har placerats i högsta riskklass. Slagnäs bangård var tidigare placerad i denna klass, men är nu sanerad. Föroreningarna uppstod när gruvindustrin utförde omlastning till jänväg av slig från gruvorna i Laisvall och Adak mellan åren 1945 och 1973. Den bestod av metaller som bly, koppar och zink, men även arsenik.
Efter Laisvallgruvans stängning har hela området har återställts och godkänts utifrån de krav som ställdes för tjugo år sedan. Men idag är miljökraven större och Boliden AB arbetar nu aktivt för att se över erosionsskador och ytor där täckmaterialet på sandmagasinen försvunnit.