Jonas Monié Nordin, Moderna museet, hade många lyssnare när han berättade om svensk kolonial historia. Foto Maria Söderberg
Ska uppdateras!
– En av de stora startpunkterna för exploateringen i Sápmi är Násavarri. Det säger Jonas Monié Nordin, professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet, när han håller föredrag på Moderna museet.
Kvällen arrangeras i anslutning till Britta Marakatt-Labbas utställning ”Där varje stygn andas/Juohke sákkaldat vuoigŋá”. I denna möter publiken hennes detaljrika verk – från det 24 meter långa broderiet ”Historjá” till grafik, installationer och skulpturer.
Jonas Monié Nordin inleder föredraget med en exposé om den gröna omställningens avtryck i norr och om de råvaror som ska inhämtas. Därefter visar han en bild på Nasafjäll, ett fjäll han besökte för bara en månad sedan.
Globalisering viktig under 1600-talet
Fyndet av silver år 1635 vid Nasafjäll utgör en en speciell händelse som defininierar en ny tid. Men varför gör man detta? Monié Nordin ger svaret:
– Silver var en viktig maktsymbol vid denna tid.
och koppar i Svappavaara under tidigt 1600-tal öppnade norra Sápmi för gruvbrytning, anläggandet av bruk och marknadsplatser, men också för den första turismen och en första våg av kulturell exploatering av området.
– 1600-talets högkonjunktur kom att följas av en recession i den norrländska industrialiseringen men kom att fungera som en tydlig grund för den exploatering som tog fart under 1800-talet och därmed har betydelse för vårt samhälle idag.
Målning av David Klöcker Ehrenstrahl som anses föreställa Abraham Momma på färd med ren och ackja. Av David Klöcker Ehrenstrah (1623-1690).
Resurserna i Sápmi har länge exploaterats, från 1600-talets handelsvaror till dagens gröna omställning. Hör Jonas Monié Nordin, professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet, i en föreläsning om Skandinaviens koloniala arv och dess betydelse för vår samtid.
Resursexploateringen i Sápmi har en lång historia. Sedan 1600-talet har industrialister och investerare vänt sig mot norr för att klara olika kriser. Under tidigmodern tid handlade det om att få kapital för konsumtion av tidens nya globala handelsvaror. I dag handlar det om vad som brukar kallas grön omställning.
Jonas Monié Nordin är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet och forskar om resurskolonisering i Sápmi under tidigmodern tid. År 2020 utkom den prisbelönade boken ”The Scandinavian Early Modern World” som sätter in skandinavisk kolonialism i ett större globalt sammanhang. Jonas är också ledamot av Sanningskommissionen för det samiska folket.