Språket i vårt hjärta: En stigande stjärna på författarhimlen – namnet stavas även Alhierd Bacharevič 

Alhierd Bacharevitj (f. 1975) är en belarusisk författare och översättare från tyska. Född och uppvuxen i Minsk. Numera bosatt och verksam i Berlin. Hans böcker har översatts till flera europeiska språk och betraktas som en av den belarusiska litteraturens stigande stjärnor. Hans meritlista som författare är lång. Nu senast har hans bok ”Europas hundar” utsetts till 2025 års vinnare av Leipzig Book Award for European Understanding (Leipziger Buchpreis zur Europäischen Verständigung) och 2017 till årets roman i Belarus.
Se även hans text ”Fascismen vi minns”, publicerad på PEN Opp:

”Under mina fyrtiofem år (är det inte mer!) har jag hunnit leva under olika regimer. Jag föddes och växte upp under totalitarismen. Sedan kom perestrojkan. Jag såg förvirringen hos de vuxna som aldrig levt i en annan epok. Sedan följde självständigheten och den nygamla maktens försagda och fåtaliga försök att snegla mot ett demokratiskt statsskick. Någon verklig frihet var det inte tal om… Detta var i början av nittiotalet, och det hade varit löjligt att förvänta sig att det döende sovjetsystemet skulle ge oss verklig frihet – men det var åtminstone ett försök, vi hade åtminstone hopp. Så kom diktaturen. Och jag flyttade till Hamburg. De sex år jag bodde där är de enda åren av mitt liv jag tillbringat under demokrati. Sedan återvände jag till Minsk. Och nu lever vi under fascismen, du och jag.”

Ersatz förlag anger att boken Segertorget kommer att släppas i mars 2025 i översättning av Stefan Eriksson. Detta är Alhierd Bacharevič första bok i svensk översättning. Ja, namnet stavas även så, mer om detta här nedan. I anslutning till Bok & Vandring 2025 kommer Segertorget att presenteras i ett samtal tillsammans med Stefan Eriksson. Det ser vi fram emot!

 

Om den totalitära maktens grepp

 

Författaren säger så här om boken: ”Fråga inte var och när allt detta hände. Boken är en fabelroman som bara låtsas vara historisk – men som i själva verket från sitt ’aldrig och ingenstans’ leder läsaren rakt in i det tjugoförsta århundradet med dess nya syn på sanning, lögn, information och makt”.
Segertorget är både en psykologisk thriller och en allegori över ett land, skriver förlaget, där ”människors friheter ständigt inskränks. Med sitt poetiska språk belyser Bacharevitj hur den totalitära maktens grepp påverkar såväl individer som samhällsgemenskap. Romanen har blivit en symbol för motståndet mot diktaturen i Belarus”.
Författarens produktion ha många titlar. Romanen Alindarka’s Children till exempel finns utgiven i engelsk version, och med den amerikanska utgåvan blev den mer uppmärksammad. New York Times skrev bland annat: ”Bacharevic’s rich, provocative novel offers a kaleidoscopic picture of language as fairy-tale forest, as Gulag, as monument, as tomb, as everlasting life”.

Läs mer om vår inbjudne gäst här. 

 

 

Hur ska namnet stavas på svenska?

Transkribering av belarusiska namn har genomgått flera stadier. Med Sovjetunionens tidigare stora inflytande var det vanligt med rysk transkribering av författarnamn. Sedan stärktes den belarusiska litteraturens position med början i det tidiga 1990-talet. Idag finns det författare som önskar komma bort från det kyrilliska alfabetet och använda det som kallas för Łacinka. Denna form av stavning användes i det belarusiska området – mer eller mindre från 1500-talet. Författaren Alhierd Bacharevič, som skriver på belarusiska, har valt att stava sitt namn med den latinska stavningen, dvs Łacinka, medan förlaget och andra aktörer som Svenska PEN och Belarus folkambassad i Sverige – Народная Амбасада Беларусі ў Швецыі – använder Bacharevitj. På polska stavas det Alhierd Bacharewicz.
Stavningsform med svensk transkribering från belarusiska är även för Nobelpristagaren i litteratur, Svetlana Aleksijevitj. Vid engelsk transkribering blir det ofta Alexievich, men nu kan man se hur hennes efternamn transkriberas till Aleksijevič. På Amazon uttrycks namnet Aleksijevic utan det latinska bokstaven č, det diakritiska tecknet. Inför kommande bokfestival i Litauen finns hennes namn uttryckt med Łacinka av det förlag som hon själv var med och startade, Pflaumbaum.
Det kan också vara bra påminna om att Vitryssland bytte namn i Sverige efter sådär tio års språkstrid. Den nya stavningen Belarus ville uttrycka en större självständighet mot Ryssland och det tidigare Sovjetunionen. Undertecknad var en av dem som deltog i den diskussionen och var bland annat 2011 medredaktör för antologin Språket som svalan bor i dess hjärta – Belarus Litteraturresan. 

Samisk stavning

När man kikar på namn är det välbekant att det samiska språkets utveckling gått i en riktning som påminner om den belarusiska språksfären. Helt enkelt en del av en avkolonisering. Här kan noteras hur stavning gått från en försvenskad stavning till att idag ha en ortografi som är samisk. Processen är inte alltid enkel eftersom det finns tillämpad staving på nordsamiska, lulesamiska, umesamiska, pitsamiska och sydsamiska.
I mitt eget språkområde i min hemkommun Arjeplog har till exempel fjället Veälbmábuovđđa haft elva olika stavningar på den nationella kartan sedan 1800-talet. Den senaste är skriven på umesamiska med tecken som inte finns angivna på de flestas tangentbord. Lokalbefolkningen fortsätter, mer eller mindre i trots – men även för att stavningen är svår – skriva som de gjort tidigare: Välmapouda. 

En del av bakgrunden till Bok & Vandring

Bok & Vandring har en del av sin upprinnelse i litteraturresor i Belarus med en början 2001 i Pinsk. Under åren har det inte minst haft sitt uttryck i flera gäster från ett land där det fria ordet inte existerar. Till Jäckvik / Jäggeluaktta har andan från alla år i Belarus fortsatt i närvaro av författare, översättare och artister som Alena Kazlova (Anka Upala), Dmitri Plax, Nadya Kandrusevich-Shidlovskaya, Uladzimir Njakljajeu, Zmitser Vajtsiusjkevitj och Svetlana Kurs (Eva Vezjnavets). Vidare har författare, som deltagit i tidigare litteraturutbyte med Belarus medverkat, däribland Sara Lundberg, Mikael Niemi, Inga Ravna Eira och Ingela Bendt. Som tolk och guide i Jäckvik har Stefan Eriksson, tidigare ambassadör i Belarus, deltagit. Undertecknad var under åren 2001–2014 producent för Litteraturresan Belarus/Sverige.
Alhierd Bacharevič – oavsett hur namnet formas av bokstäver – är varmt välkommen till Arjeplogs kommun! Till Polcirkeln! Detsamma gäller hans översättare Stefan Eriksson vars diplomatiska avtryck i Belarus alltid kommer att ha en särskild plats i hjärtat av den belarusiska litteraturen.

Maria Söderberg