Glaciären Sálajiegna ligger i det nordvästra
hörnet av Arjeplogs kommun.
Den är en del av Laponia – Lapplands världsarv.
- 10 januari 2011
Glaciären är mäktig från ovan. Djupa sprickor och fåror leder rakt ned, de kanske når ända ned till marken. Kan de vara tjugo, trettio meter djupa? Med fasa tänker jag på de vandrare som vill ta sig över området. Vad händer om man faller ned? Eller en skoterförare som färdas över området precis när någon decimeter nysnö lagt sig?
I det nordvästligaste hörnet av Arjeplogs kommun ligger en av Sveriges största glaciärer, Sálajiegna. Den är en del av Sulitjelmaglaciären som framför allt breder ut sig i Norge.
Sálajiegna är minst 11 000 år gammal. Den överlevde även en kort värmeperiod för 6 000 – 8 000 år sedan. I det här sammanhanget är perspektivet kort något som kan pågå mer än
tusen år.
En av de som besökt glaciären flera gånger är klimatforskaren Wibjörn Karlén. Han är professor emeritus i naturgeografi vid Uppsala universitet och har klimatforskat i områden kring Kebnekaise, i Kenya, Botswana, Arktis och Antarktis.
– Visst har glaciären Sálajiegna i Arjeplogs fjällvärld minskat till ytan, men det har inget med växthuseffekten att göra, anser han och menar att det är naturlig process pågår.
Därmed går han emot den officiella politiken i Sverige och FN. Han kallar den omtalade växthuseffekten för en ”bluff”.
– Temperaturförändringar beror på sambandet mellan variationer i solens strålning och klimat. Det vi ser är naturliga och långsiktiga upp- och nedgångar i temperaturen.De har alltid funnits, och beror inte på människan.
Första inmätningen i Sálajiegna gjordes 1807. Sjuttio år senare, 1877, besöktes den av geologen Fredrik Svenonius, som ursprungligen kom från Gammelstad (utanför Luleå). Han konstaterade att glaciären tunnats ut något.
1897 besöktes glaciären igen och man fann att den blivit större sedan 1870-talet. Fronten stod då bara något tiotal meter innanför den maximala utbredningen under Holocene (anger den geologiska perioden med start för 11 550 år sedan, c a 9 600 f.Kr.
1970 besökte Wibjörn Karlén för första gången glaciärområdet.
– Syftet var att vi skulle försöka datera isen och dess tillbakadragande, men det var ett mycket tidskrävande arbete.
Vad kan man hitta när isen smälter? Kanske en mammut med betar?
– Nej, ingen mammut, de fanns inte i det här området. På den norska sidan har man till exempel hittat ett tusen år gamla pilspetsar.
Från en av Sálajiegnas öppningar rinner en glaciärälv ned mot Peskejaure. Här påbörjar Piteälven sin långa resa ned till Bottenviken.
Se glaciären! 20/8 2011 kl. 10 helikopterlyft från Vuoggatjålme.
Wibjörn Karlén berättar om glaciären Sálajiegna på plats.
Även föredrag med bildvisning kl. 16 samma dag i Vuoggatjålme.
Info 070 3500555.
A N N O N S
