Ribrebuovvda

 

Tre år i rad har Bok & Vandring arrangerat en morgontur till toppen av Ribrebuovdda. Här når man efter tre kilometer en höjd av 806 m ö.h. Det är svårt att gå vilse eftersom en stor mast markerar högsta punkt. Dessutom finns en väl markerad stig i längs med ett fyrhjulingsspår.  Naturen bjuder på frodig myrmark med många vilda blommor och fjällhed med hjorton (om den tiden är inne), ängsull och fågelliv. Utsikten är bländande! Det finns inga skyltar som anger var vandringen startar. Det är en egenhet som gäller för många av Arjeplogsfjällens pärlor. Men när Top of Arjeplog utsåg toppen på sitt kort blev den välbesökt. För de långväga besökarna som deltar på Bok & Vandring har det varit en ynnest ha Ann-Charlotte Sjaggo med
som guide. Hon berättar om det samiska  kulturlandskapet som är en del av samebyn Semisjaur-Njarg. 

”Det vi nu ser är vår-sommar- och höstland för renarna och folket i samebyn Semisjaur-Njarg. Fjällrenarna är ju i fjällen på sommartid och i barrskogarna vintertid. Det är viktigt att påminna sig om att alla marker från Idre och norrut i Sverige är betesmark för någon sameby d.v.s. alla marker är upptagna. Det är därför det alltid blir diskussioner varje gång någon ny exploateriing av landet , t.ex. gruvbrytning, biltestverksamhet, skogsavverkning, vägar m.m. ska göras. 

Härifrån flyttar man nu förtiden renarna i jultid med djurtransportbil (från hagen i Tjärnberg) till bl.a. Nattberg/Vistträsk i Älvsby kommun. 

Vi befinner oss i ett samiskt kulturlandskap. Detta bekräftas av att i princip alla ortnamn är på samiska. Ortnamn har en viktig funktion. I varje ortnamn gömmer sig en historia som ibland är transparant men den kan också vara svårförståelig. Generellt berättar ortnamnen om terrängen och framkomligheten. I andra hand berättar de om näringsfång, lämningar och levnadsmönster och i tredje hand berättar de en särskild historia om just den specifika platsen. Idag ska vi bekanta oss med de ortnamn som vi ser vartefter vi går efter stigen upp mot Ribbrebuovdda.

På 1930-talet speciellt så gjordes många uppteckningar av ortnamnen i denna trakt. Uppgifterna fördes in i ortnamnsregistret, ett arkiv i Uppsala. Dessa uppteckningar är grunden för de namn vi nu ser på kartorna. Kartorna revideras kontinuerligt så man kan anmärka på namn och begära att ytterligare namn läggs in. I denna trakt är pitesamiska det traditionella språket men på kartorna är ortnamnen återgivna på lulesamiska. Vi jobbar för att detta skall justeras. Samiska kulturområdet går över till norska sidan om riksgränsen och bekräftar hur samerna rört sig i väst-östliga stråk varje år. Det vi nu ser är vår-sommar- och höstland för renarna och folket i samebyn Semisjaur-Njarg.  De har ett höst- och vårviste/en bosättning vid bl.a. Sädvajaure vid Ringosivvun. När vi kommer högre upp så kan ni se husen där. De har även ett viste närmre riksgränsen vid Merkenis.
Lars Rensund som bodde vid Sädvaluspen/Siedvalusspe har upptecknat ortnamn i detta område. Namnen är dock inte karterade och inte registrerade i ortnamnsregistret via honom. 

Bárgga: ett fjäll/berg 812 m.ö.h. med kal topp men med björkskog runt om med tillägg för täta videsnår öster om, vilket brukar betyda att det är svårframkomligt. Bárgga ligger väster om höjdstråket Ribretjavelk. Norr om fjället ligger Alep och Lulep Bárgájávrre och söder om har vi Skellefteälvens dalgång. Namnet är upptecknat som ”Bargatjåkko”. Namnet återgår antagligen på bárrko ´bark´, vilket i detta fall ev. vill berätta om videsnåren öster om toppen.  

Järttajávrre: en till formen rund sjö 500 m.ö.h. i björkskogsterräng norr om Ribbrebuovvda. Namnet är inte upptecknat i ortnamnsregistret. Namnet beskriver sjöns form emedan förleden järrtá (saP) betyder ´något som är runt till formen´. Jávrre/jávvre  (saL/saP)´sjö´. 

Luspevárátj: en björkskogsbeklädd mindre höjd 675 m.ö.h. norr om bosättningen Sädvaluspen/Siedvalusspe på norra stranden av Sädvvájávrre/ Säddvájávvre. Innan dämningen av Skellefteälven, som skedde på 1950-talet så låg berget och bosättningen i anslutning till utloppet av Sädvvájávrre/ Säddvájávvre. Idag har utloppet försvunnit och Sädvvájávrre/ Säddvájávvre och Riηgosavvun/ Ringselet, som tidigare var ett fristående sel, är ett enda vattenmagasin. Luspevárátj är upptecknat i ortnamnsregistret av Grundström 1934 med uppgift om att namnet betyder ´forshuvudberget´. Namnen Luspevárátj och Sädvaluspen/Siedvalusspe påminner oss dock om historien där lusspe betyder ´utlopp/ där en sjö övergår i älv´.Várátj betyder ´litet berg´, bildat från várre ´berg, fjäll´. 

Rávdokjávrátja/ Rödingtjärnarna: tre små sjöar i barrskogsterräng på landtungan under Skárjáhaváratj. Rávdok är en avledning av rávvdo:rávdo ´röding:rödingar´ där -k står för en efterled som fallit bort, antagligen jávvre ´sjö´. Jávrátja är en diminutivform i plural av jávvre ´sjö´ (jávvre:jávre>jávrátj>jávrátja).

Ribrebuovdda/ Ribrebuavvda (saP): ett fjäll norr om Siedvvájávrre med kal topp men med fjällbjörkskog runt om 800 m.ö.h. Ribrebuovdda/Ribrebuovvda är en del av en höjdrygg vilken fortsätter västerut med Ribretjavelk. Området utgör betesområde för Tjidtjak-gruppen, en del av Semisjaur- Njarg. En stig går upp på toppen. Berget är upptecknat i ortnamnsregistret av Bo Wickman 1941 i formen ”Ribrepouta”. Ribbre:ribre (saP) betyder ´lever´ och buovvda (saP) betyder ´ett berg med kal topp men med skog runt om´, vilket stämmer på denna topp. Frågan är hur förleden ribre ´leverns´ skall tolkas. 

Ribretjavelk (saL, saP): en långsträckt höjd 730 m.ö.h. som är delvis kal på toppen i björkskogsterräng väster om Ribrebuovdda/ Ribrebuavvda och norr om Sädvajávrre/Sädvajávvre. Namnet är upptecknat i ortnamnsregistret av Bo Wickman 1941 i formen ”Ribretjavelk”. Ribbre:ribre betyder ´lever:leverns´och tjavelk beskriver terrängen som en långsträckt höjdrygg. Förleden ribre är svårtolkad i detta sammanhang.

Riηgosavvun: en del av vattenmagasinet Sädvajaure efter Skellefte älv. Tidigare var Riηgosavvun ett fristående sel nedströms Sädvvájávrre/ Säddvájávvre. I östra änden av Riηgosavvun är den höga cementdammen som avgränsar vattenmagasinet. Nedströms är älvfåran torrlagd i ett parti. Namnet är inte upptecknat i ortnamnsregistret. Riηgo återgår på riηηgo ´ring/ögla´ och kan möjligen ha med formen på det forna selet att göra. Savvun  betyder ´sel´. 

Råvek: ett berg 720 m.ö.h. i björkskogsterräng efter norra stranden av Sädvvájávrre/Säddvájávvre. Namnet är inte upptecknat på denna plats. Råvek står för ´skogklätt berg´. Det är en -k avledning där -k ersätter en efterled som fallit bort t.ex. váratj ´litet fjäll´. Råve återgår på roavve (saL)/råvve (saP) ´bränt område (där det sen vuxit upp hög skog)´.

Skárjáhavárátj: ett berg 585 m.ö.h. i björkskogsterräng norr om byn och selet Ringselet. Skárjáhaváratj ligger som en typ av vattenledare mellan vattenflödet från Tjaktjajávrre/ Máddávrre och Skellefteälvens dalgång. Namnet är inte upptecknat i ortnamnsregistret. Skárjá är gentivform av skárrjá ´älvsammanflöde´ vilket beskriver att öster om Skárjáhaváratj  så sker ett älvsammanflöde. Havárátj är en diminutivform av havár med okänd betydelse. 

Sädvvájávrre (saL): en idag dämd, mycket långsträckt sjö som egentligen är ett sel på Skellefteälven. Sädvvájávrre /Säddvájávvre bestod tidigare av flera mindre sjöar som länkade i varandra. Sädvvájávrre är upptecknad i formen ”Sädvajaur”. Betydelsen av förleden är okänd. Jávrre (saL) betyder ´sjö´. 

Vuomavárre: ett fjällområde söder om älven, med flera toppar och flera småsjöar i ett uppsprucket landskap mellan Skellefteälven och Semisjaur-Njargs sommarviste Tjallas. I Tjallas finns en renhage som används varje år. Strax väster om  Vuomavárre i björkskog löper ett längre fångstgropsystem i nord-sydlig riktining. Namnet är uppteckat som ”Vuomavarre” i ortnamnsregistret av Bo Wikman 1943. Vuoma är gentitiv av vuobma ´skog (i motsats till fjäll)´ och várre betyder fjäll. Vuobma har tidigare haft betydelsen fångstarmar (i skogen) där man ledde in renarna i en hage. Fångstgropsystemet med fångstarmar för vildren i detta område kan vara bakgrunden tilll namnet Vuomavárre, vilket tyder på ett ortnamn med hög ålder.   

Vuojatsavvun/ Simselet: namnet på selet nedströms Ringselet/Riηgosavvun längs Skellefte-älven. Vuojat kommer av vuojadahka ´simställe (för renar)´ och savvun/sivvun betyder ´sel´. Namnet indikerar att man haft renarna att simma över här för att byta betesområde, vilket troligen var möjligt innan dämningen av älven. Namnet är upptecknat i ortnamnsregistret av Bo Wikman 1942 med en anteckning om att man hade renarna att simma över här. 

Vuolle Gålnåsjávrre: en sydlig vik av Sädvvájávrre/ Säddvájávvre, som tidigare var en egen sjö i det nu dämda sjösystemet. Namnet är inte upptecknat i ortnamnsregistret. Vuolle betyder ´den nedre´. Vad gålnås betyder är oklart. Jávrre (saL) betyder ´sjö´. ”