Tjidtjak i oväder. Målning av Johan Fredrik Höckert (1826-1866). Motiv från Hornavan 1853. Bild från Stockholms Auktionsverk.
Gudstjänst i Lövmokks fjellkapell. Höckert berömda tavla från 1855. Men detta är en litografi gjord i Lillie, Frankrike, efter originalet, som numera finns på Norrköpings konstmuseum. Den samiska kvinnan med barnet till vänster på bild hade en modell i Frankrike, Lusiella. Den ursprungliga oljemålningen köptes av Napoleon III efter Parissalongen 1855.
Han blev endast 40 år.
Den hyllade konstnären Johan Höckert slog igenom
med motiv från Arjeplog i Paris 1855.
Vad fick den unge konstnären Johan Fredrik Höckert, då 24 år, att ge sig av till Lappland och resa ända till Lövmokk? Han åkte båt till Skellefteå och hans vandring omfattar åttio mil. Det kan tänkas att idén kom från botanikern Nils Johan Andersson (född 1821, från Kalmar) som färdats i norr flera år tidigare. Han kanske blev inspirerad av Petrus Læstadius? Hans uppmärksammade Journal hade utkommit 1931 och den ansågs vara en av dåtidens mest intressanta skildrare av landet. Petrus Læstadius hade dessutom fått pris av Svenska Akademien. Vid den tiden var inte alls Petrus bror Lars Levi lika bekant för en intresserad allmänhet. Den unge lovande konstnären Höckert blev den förste konstnär av betydelse att skildra natur och folkliv i Lappland.
Johan Fredrik Höckert (1826–1866) född i Jönköping blev känd för sina genre- och historiemålningar. Han reste under ett par veckor i slutet av juni och början av juli från Skellefteå till Arvidsjaur, Arjeplog och Lövmokk till Kvikkjokk.
Blev förtjust i Arjeplog
I en kort publicerad reseberättelse i Svensk folkkalender 1851 berättar Höckert om köld, solhetta, hunger, trötthet och »milliarder menniskoelskande myggor» som sina reskamrater. Han kom i en tid av svåra umbäranden för befolkningen. Enligt dåtidens kyrkoherden Carl Johan Fjellström i Arjeplog kunde hälften av den samiska befolkningen räknas till de fattiga.
Men Höckert fann en stor tröst i Arjeplog. Här fanns det en nyfiken och intresserad befolkning. De stod gärna modell för hans arbete, som han själv beskriver det. Han blev förtjust i det som han ansåg vara ”en af de skönaste belägenheter jag någonsin sett, midt emot gården i norr ligger det höga majestätiska fjellen…”.
I mötet med samerna noterade han inte minst deras klädsel. ”Det breda bälte, som du ser de båda älskande bära, är den vackraste af deras prydnader och till sin form rent byzantiskt…”.
En svensk konstskatt
Johan Höckerts resa till Lappland fick stora intryck i hans måleri. Det ansågs av samtida konstkännare ha inspirerats av Rembrandt. Idag beskrivs hans konst ibland som ”idylliserande” i en tid när exotisk folkkonst började efterfrågas.
Till den svenska konstskatten kan idag Brudfärd på Hornavan läggas till. Även hans Gudstjänst i Lövmokks fjellkapell kan sägas vara ikonisk. Den färdigställdes i Paris, visades på Parissalongen 1855 och köptes in av kejsaren Napoleon III. Idag finns tavlan på Norrköpings konstmuseum.
Höckerts modell Lusiella
En av Höckerts modeller, sedan han återvänt till Paris 1851, kom att bli en historia i sig under – och efter – konstnärens liv. Den unga kvinnan Lusiella var en skomakardotter som fick arbete på en italiensk lantgård. Hon rymmer till Marseille där hon träffar Höckert. Där engageras hon som modell när konstnärens genombrottsverk växte fram på målarduken. Åtminstone gäller det för den berömda tavlan Gudstjänst i Lövmokks fjellkapell där en kvinna sitter med sitt barn längst till vänster i bild.
Den unga Lusiella omskrevs redan 1867 av akademiledamoten Fredrik Wilhelm Scholander och senare i ett större verk av Bertil Galland i boken Luisella – berättelse från 2010.
”Arjeploug 2/7 1850”. Olja på duk. Avbildad av Lorenz B. Hatt konsthandel. Ristad egenhändig datering. Namnet på den här pojken är oklart, men en annan som målades vid samma tid hade namnet Lars Petter Sjulen Bartni, daterad två dagar senare.
”Det inre av en lappkåta” har Johan Höckert kallat denna tavla. Den målades klar i Paris 1857. Tavlan finns på Nationalmuseum, Stockholm. Här är den en aning beskuren i kanterna.
Källor / läs mer:
Bilder av samer av Leif Lindin och Ingvar Svanberg, Västerbotten nr 2 1990 https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1990_2.pdf
Svenskt biografiskt lexikon om J Janne F Höckert https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14003&forceOrdinarySite=true
Om livet i Paris: http://staffanjansson.com/dalarna—en-bit-ursprung/dalarna-i-konsten/hockert-janne-johan-fredrik/janne-hockert-i-paris–.html
Johan Cornell i Ord och Bild 35 årgången,1926.
Parissalongen 1855. The Jury for Painting, Salon des Artistes Français, 1885, av Henri Gervex (Frankrike, 1852–1929). Olja på duk, Musée d’Orsay.
A N N O N S
