Märkberget, Laisdalen, 569 m ö.h. 

Laisälven är Vindelälvens största biflöde och har sitt källflöde på drygt 850 meters höjd intill Nasafjäll vid norska gränsen. Älven rinner sedan mer än 17 mil. Märkberget är 564 m ö.h. och reser sig vid Märkforsen där älven bildar ett fall.

Sommaren 2018 satte Top of Arjeplog återigen Laisdalen på kartan. Nu var det Märkberget dit hundratals styrde stegen. Berget ligger inom naturreservat Märkberget. Det finns flera sätt att ta sig upp och många passade på att gå den breda stigen via Sikselet som avslutas vid ett vindskydd och en grillplats. Under sträckan på 1,5 km kan man även se Märkforsen och dess kanjon. Norr om Märkberget, som är 600 m ö.h., finns den s k Märkklyftan som mejslats ut av vattenmassor vid inlandsisarnas avsmältning. Bergets varma sydbranter och Märkklyftan i öster har en rik flora. 270 växtarter har påträffats i reservatet, bland andra guckusko, fjällsippa och purpurbräcka. Växtrikedomen i reservatet beror också på att berggrunden här består av fjällkedjans näringsrika bergarter.
Varje sommar sedan 2008 arrangerar Magasin Silvervägen guidade botaniska vandringar i samarbete med Föreningen Pite lappmarks flora och ABF Norr Arjeplog.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varför heter det då just Märkberget, Muärrkebákkte?  Vi frågade Ann-Charlotte Sjaggo som forskar om samiska namn och fick denna förklaring: ”Längs älvstranden går en led där man förr drog båtarna mellan Sikselet nedströms och Gautosjö, Gávttojávrre, Gávvtojávvre uppströms. Namnet är upptecknat av Sigvard Wallström 1930  som ”Märkeberget” och ”Märkepakte”. Märkforsen är upptecknad som ”Märkfallet” och landområdet norr om forsen är upptecknat som ”Märkemockan”. Förleden ”Märk-” återgår alla på pitesamiska muärrke ´landsträcka mellan två sjöar eller förbi ofarbar led där man förr drog båtarna´. På lulesamiska är motsvarande term muorkke vilket tagits in i svenska nordliga dialekter som ”mårka”.  Muärrke har förvanskats till Märk och uppfattas nog av många idag som ett svenskt ord. ”Pakte” skrivs i dag bákkte och betyder ´klippa, brant berg´.  ”Märkemockan” är en förvanskning av pitesamiska Muärrkemåhkke där efterleden måhkke står för ´återvändsgränd´ även ´innersta delen av en vik eller dal´ och igen vill beskriva att på grund av forsen så blir detta en återvändsgränd där man måste ta i land. Betydelsebakgrunden till namnet är med andra ord att beskriva att forsen är så strid här så man måste ta sig förbi på land med båtar och folk. Den primära namnlokalen är då själva ”mårkan” muärrke det vill säga landområdet och berget och forsen har sen fått namn efter landområdet.”

Av Maria Söderberg