Arkeolog Lennart Klang, Luleå, kartlägger lämningar på Nasafjäll. Han anser att det är en viktig plats för svensk historieskildring: ”Det var på Nasafjäll ‘allt’ började, det vill säga det som kommit att prägla det inland, som de allra flesta i dag uppfattar som kännetecknande för bebyggelsen och bebyggelseutvecklingen i denna landsdel”. Foto Maria Söderberg
– Om man skulle lista de viktigaste platserna
i svensk historia har Nasafjäll en given plats.
Det menar Lennart Klang, arkeolog, som engagerat
sig i berättelsen om den historiska silvergruvan.
- 15 december 2017
Med en veckas varsel fick Lennart Klang, Luleå, hoppa in som expertguide i Nasafjäll. Det
var 2014 och redan under vandringen på väg tillbaka till den norska sidan och Bolna undrade han om man inte skulle kunna göra något större. Det här med Nasafjäll var fascinerande och förtjänade en mer djupgående studie. Det fanns trots allt så mycket som inte kartlagts. Arkeologens instinkt hade väckts när han hade gått runt bland gamla varphögar och husgrunder.
Lennart Klang är en erfaren arkeolog med ett förflutet som tidigare avdelningsdirektör vid
Riksantikvarieämbetet och verksam med fält-arkeologi och kulturarvsanalyser i mer än fyra decennier.
– Nasafjäll kan berätta mycket om svenska drömmar under 1600-talet. Så mycket silver blev det nu inte, men gruvdriften blev starten för andra betydligt mer betydelsefulla investeringar och konsekvenser för landet, säger Lennart Klang inför utgivningen av en andra rapport om Nasafjäll som producerats av konsultgruppen Landskapsarkeologerna. Under tre somrar har han och hans samarbetspartners besökt gruvområdet. I ur och skur, ska tilläggas. Det har även regnat, snöat och haglat i augusti månad när fältstudierna ägt rum i anslutning till guidade visningar.
1640 ritade bergmästaren Hans Lybecker en karta efter besök i Nasafjäll. Kartan finns i original på Riksarkivet, här är en detalj med – gruvstugan på samma plats som det idag finns en.
– Nasa var den första gruvan i landet som bröts med krutsprängning. En smedja på platsen krävdes då för att borrstålet, som behövdes för att borra hål för krutet, hela tiden behövde skärpas. Innan gruvdriften på 1630-talet bearbetades gruvor i landet enbart med andra metoder som tillmakning och kallkilning. Dessutom kom gruvdriften och bebyggelseutvecklingen att påverka den samiska kultur
och renskötsel som dittills hade kännetecknat Norrlands inland.
Lennart Klang summerar:
– Alltså, kort och gott, det var på Nasafjäll ”allt” började, det vill säga det som kommit att
prägla det inland, som de allra flesta i dag uppfattar som kännetecknande för bebyggelsen och bebyggelseutvecklingen. Det blev starten för gårdsbruk i norra Sveriges inland.
Han menar att Nasafjäll, tillsammans med andra platser, intar en särställning i svensk historia.
– Exempel på andra viktiga platser, där något avgörande inleddes, är Mora, varifrån man häm-
tade Gustav Vasa som räknas som riksbildare, Göteborg, varifrån man seglade med ostindie-
farare av stor betydelse för handelsutbyte med omvärlden. Arkeologiskt kan man göra jämförelser med till exempel Uppsala högar och regalskeppet Vasa.
Även om det kan vara svårt att göra en lista kvalar Nasa silvergruva definitivt in som en plats med avgörande betydelse för den fortsatta samhällsutvecklingen, anser han, trots att platsen, till skillnad från de övriga, är mindre känd för den breda allmänheten.
Nasafjäll 10 aug 2019 Lennart Klang.
Foto Maria Söderberg
Varför hade inte själva platsen
undersökts närmare?
Riksantikvarieämbetet ser gruvområdet i Nasafjäll som ett uttryck för riksintresset. Motiveringen lyder: ”Gruva och gruvby med lämningar efter Nasafjälls silvergruva som tillmättes en stor nationell betydelse för Sveriges stormaktssträvanden under 1600- och 1700-talen.”
Lennart Klang blev dock förvånad när han fann att endast ett tiotal lämningar på Nasafjäll
finns med i Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesregister.
– Bara under Expedition Nasafjäll två besök i augusti 2015 och 2016 kunde vi notera ungefär 350 lämningar av betydelse för kunskap om platsen. Det här gjordes inom ramen för vår förstudie i syfte att konkret påvisa vad som borde dokumenteras. Det som nu återstår är att göra det.
Hur kunde det bli så här? Lennart Klang ställde sig frågan. Varför hade inte själva platsen undersökts närmare? Visserligen finns det litteratur som Janrik Bromés klassiker från 1923 med titeln ”Nasafjäll, ett norrländskt silververks historia” och historiker Kenneth Awebros skrifter från 1980-talet i serien Studia Laplandica.
”Få arkeologer som har erfarenhet och kunskap om gruvor från äldre tid”
1968 visades en uppmärksammad dokumentärfilm av Eric Forsgren, ”Silverfjället” i TV som inte minst satte fokus på samernas umbäranden och gruvdriften som ett misslyckat projekt. Till de angelägna verken ingår också slutredovisningen för utgrävningarna vid Silbojokk, bland annat i boken ”Den arkeo-logiska undersökningen. Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk” som utgavs 1989 med redaktör Ylva Roslund.
– Man kan fråga sig varför denna unika plats, utsedd till riksintresse för kulturmiljövården, inte tidigare har dokumenterats bättre med tanke på på vilka lämningar som finns, säger Lennart Klang.
Han tror att det beror på att det är få arkeologer i landet som har erfarenhet och kunskap om gruvor från historisk tid på just kalfjäll. Självklart har även intresset för den avlägsna platsen varit mindre i jämförelse med de mer befolkningstäta orterna som till exempel Uppsala, Mora och Göteborg.
– Det vanliga är att det finns kunskap om hur man utför utgrävningar av gravar, förhistoriska boplatser och andra traditionella fornminnestyper som härdar och husgrunder, samt hur man dokumenterar och daterar sådana lämningar med C14-metoden. Men steget till att göra en kvalificerad arkeologisk dokumentation i den här fjällmiljön med äldre gruvor är ganska långt.
För den luleåbaserade arkeologen, som det senaste året bland annat varit engagerad i en arkeologisk utredning för Norrbotniabanan, hägrar en ordentlig genomlysning av Nasafjäll.
– Därmed skulle de skiftliga källorna kunna svara mot vad man faktiskt ser när man som besökare vandrar runt på platsen.
Text Maria Söderberg
Intervjun baseras bl a på innehållet i den rapport som finns på
Landskapsarkeologernas hemsida www.landskapsarkeologerna.se
Lyssnartips: Naturmorgon P1 13/8 2016 med reporter Thomas Öberg.
Nasafjäll med silvergruva och giftiga bäckar:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6495917
Läs mer: Sametinget – Drömmen om outtömliga rikedomar i norr: http://www.samer.se/1229
Besöka Nasafjäll? Ladda ned en utflyktsguide:
https://www.arjeplog.se/download/18.7e566ecd15576cf80b975921/1466699145843/Utflyktsguide%20-%20Nasafj+%C3%B1ll%20Arjeplog%202015.pdf
A N N O N S
