Om att kalla sig för laisdaling
- 25 maj 2010
Laisvall ligger i Arjeplogs kommun, men knappast någon som bor vare sig i Laisvall eller i Laisdalen skulle kalla sig för ”arjeplogare”. Istället säger man ”laisvallare” om man bor i själva Laisvall. Här finns närmare åttio personer skrivna. I Laisvallby, 4 km söderut (och det ursprungliga Laisvall – men industriorten Laisvall knep namnet 1938) kallas man ”byssare”, d v s bybor, som förstås kommer från laisvallbybor.
För en person, som är uppvuxen i Laisvallby och kanske har sina rötter på vallen som leder ned mot sjön Laisan, känns det märkligt att idag bli kallad ”Laisvallare”. Samtidigt är det knappast någon utomstående som säger ”byssare”.
Längre nordväst efter Laisdalen finns Adolfström. Denna bys historia är förknippad med malmbrytning i Nasafjäll och uppstod i början av 1770-talet. ”Bruket”, kallades ofta platsen, och även idag kan man höra benämningen ”bruksare”. Vad är då en ”laisdaling”? I folkmun har det alltid varit de som bor i den nedre delen av Laisdalen, söder om den punkt där Dellikälven och Laisälven möts. Uttalet är speciellt – med ett lång a (på det andra a:et!) och ett d som närmar sig ett t.
”Hilding Burman erkänner att han är lite stolt att vara ”laisdaling”, men han anser
att de färgstarka män och kvinnor som en gång bebodde de nedre regionerna av
Laisdalen har mattats av lite grand. Han driver ett av få kvar varande skogsföretag i kommunen.
Han har två anställda.
– Jag köper och avverkar skog, mest i trakten kring Ammarnäs, berättar han.
På frågan om Hilding har några andra intressen så svarar han eftertänksamt:
– Det är i skogen jag trivs bäst.”Ur Arjeplogar´n nr 4/2004
Läs mer här om ”bruksare”: https://www.adolfstrom.com/historik.html