Bok & Vandring 2025: Vi uppmärksammar samernas situation i Ryssland – Fia Kaddik läser Roman Iakovlev

Bok & Vandring har tidigare uppmärksammat situationen i Ryssland.
Detta får en fortsättning 2025 när kildinsamernas situation på Kolahalvön uppmärksammas fredag 18 juli kl. 13.00–13.30. Fia Kaddik kommer att läsa dikter av författaren och musikern Roman Iakovlev.

 

Krönika i Norrbottens-Kuriren 10 oktober 2024:

De ryska samerna tappades bort

Kulturgiganten Bokmässan gick mot norr 2024. Sápmi och Rymden (som bekant finns ju rymdstyrelsens bas i Kiruna) var hedersgäster. Programmet om Sápmi skulle belysa hela den ”samiska litteraturens kraftfulla mångfald” och i pressmaterialet sas att det var viktigt att tänka på hela Sápmi: ”… ett gränslöst folk”. Man kan med råge säga att det blev en succé med alla fantastiska kulturpersonligheter från Sápmi.

Men var fanns de ryska samerna och deras sak? Som urfolk stämplas de som extremister i Ryssland, på samma lista som bland annat al-Qaida och beväpnade nazistiska grupper. ”Man kan inte prata om sina rättigheter. Bara dansa och sjunga återstår för urfolk i Ryssland” sa Yana Tannagasheva, styrelseledamot i The International Committee of Indigenous Peoples of Russia i SVT Sápmi (7/8-24).

Jag letade i programmet, men hittade inget. Skrev till mässledningen kvällen innan mässtart och undrade hur det kunde bli så illa. Fel, fel av mig visade det sig. Johan Sandberg McGuinne, Tjállegoahte, kunde redan morgonen därpå (före tuppen) meddela att författaren och musikern Roman Iakovlev skulle medverka på ett seminarium. Han är kildinsame från Lovozero. Denna ort på Kolahalvön med närmare tretusen invånare brukar omtalas som samernas huvudstad i Ryssland. 2015 var jag där och blev både upplyft av givande möten – och nedstämd. Den samiska kulturen i Ryssland är så tillbakaträngd att man förvånas att något alls är kvar. Mina år med litteraturresor i Belarus med författare – varav flera idag är fängslade och utsätts för tortyr, eller lever i exil – gör sig påminda.

Så, därmed bänkade jag mig på seminariet ”Sanning och försoning – på vems premisser?” där Roman Iakovlev skulle delta. Men han kom inte och seminarieledaren Ánde Somby hade efteråt ingen information om vad som hänt. Någon plan B fanns inte under seminariet. Ingen deltagare tog den tappade stafettpinnen. Detta med sanning och försoning för de ryska samerna – trots geografisk närhet och gemensam historia – är som en utopi som utspelas på en annan galax.

I en annan sal vittnade exilryska journalisten Katerina Gordejeva och författaren Sofia Oksanen om ofattbara grymheter utförda av Putins krigsmaskineri. Författaren och exilryssen Michail Zygar beskrev i ett seminarium hur 350 år av propaganda och oseriös historisk forskning drivit hans nation till krig. I dessa två så angelägna seminarier omnämndes specifikt inte ryska samer, vilket kan vara förståeligt; tiden är knapp, uppdraget låg inte här.

Johan Sandberg McGuinne, Tjállegoahte, beklagade senare mot aftonen Roman Iakovlevs frånvaro med att han inte fått visum. Han läste en av hans dikter på Sapmiscenen. I antologin ”Inifrån Sápmi” med redaktörer Patricia Fjellgren och Malin Nord finns Roman Iakovlevs representerad.

Det diskuteras flitigt ett annat seminarium på Bokmässan med bland annat Peter Wennlund, Svenska Dagbladet, och Ola Wong, Kvartal, med rubriken: ”Samerna – privilegierad minoritet eller utsatt urfolk?”
Hade man rört sig österut i Sápmi hade rubriken upplevts som än mer absurd.

Av Maria Söderberg

Läs mer här:

”Urfolk stämplas som extremister i Ryssland” (SVT 7/8-24)

”55 Russian indigenous, regional and ethno groups labeled as extremists” (Thomas Nilsen, The Barents Observer July, 30 2024). 

Sametinget: ”Uttalande om Ukraina-krisen. Sametingets politiker påminner om vikten av att de ryska samernas mänskliga rättigheter och rättigheter som folk beaktas.” (28/2 2022). 

Ryska agentlagar i Barentsregionen av Maria Söderberg (17/3 2016).
”Hösten 2015 drabbar agentlagarna de samiska organisationerna. Först ut att bli stämplade är Yasavey Manzara vilket försvårar eller omintetgör samarbete och finansiering med deras finska systerorganisation. De har sin verksamhet i Komiprovinsen. I slutet av november blev det dags för Centrum för stöd till ursprungsbefolkningen i norr, csipn, som startade 2001, att få agentstämpel. De ska dessutom böta 300000 rubel, 33368 svenska kronor. En paradox, kan man tycka, eftersom ursprungsbefolkningen knappast kan sägas vara ”utländsk agent”.”