Igår var det 85 år sedan som Linus Johansson från Krama, Laisdalen, dog i ett bakhåll under finska vinterkriget. Alla i hans grupp utom fänriken blev beskjutna av sovjetiska kulor. Linus Johansson blev 23 år och är begravd på Arjeplogs kyrkogård. Varje sommar, när Carl-Oskar Lundström och jag har kyrkogårdsvandringar, omnämns hans öde, liksom andra stupade soldater från världskrigen. Om hans grupp hade hållit ut i elva dagar hade den unge mannen, rekryterad i Luleå när han var inkallad, sannolikt överlevt. Den 13 mars 1940 tvingades Finland att gå med på fred och ge upp elva procent av sin yta där bland annat Karelska näset ingick, liksom Ladogakarelen, Salla-Kuusamo, Finlands del av Fiskarhalvön på Petsamo samt utöarna i Finska viken. Ursprungligen var idén att ockupera hela Finland.

Idag, den 3 mars, är det 85 år sedan attentatet mot Norrskensflamman i Luleå. Ett politiskt terrordåd med fem döda, varav två barn, och ytterligare fem personer som skadades.

År 1940 härjade krigen i Europa. Min pappa Max var då 14 år och kunde berätta om mörkläggning och stor oro. Själv arbetade han i skogen och skulle några år senare göra militärtjänst. När freden kom var han ibland inkallad och anslöt senare till hemvärnet. Hans grupp skulle, i händelse av krig, förstöra en bro i fjällen.

Men hur såg det ut 1940? Jag är tvungen att kika i facit. Exakt vilka länder var engagerade i kriget?

Hitlers Tyskland hade igång en kraftfull offensiv och ockuperade Norge, Danmark, Holland, Belgien, Luxemburg och Frankrike inom loppet av några månader.

I september 1940 gick Japan med i alliansen med Tyskland och Italien. I slutet av året anslöt sig Ungern och Rumänien till de som kom att kallas för axelmakterna. I mars besegrades Finland av Sovjetunionen. Några månader senare ockuperades Estland, Lettland och Litauen av Sovjetunionen. I december 1941 gick USA med på de allierades sida efter anfallet på Pearl Harbor.

Attentatet i Luleå den 3 mars 1940 hade inflytelserika anstiftare. Här fanns bland annat Ebbe Hallberg, stadsfiskal i Luleå, Uno Svanbom, kapten vid I 19, och Gunnar Hedenström, journalist på Norrbottens-Kuriren i Luleå. Bakgrunden var politisk.

Nazistiska sympatier var utbredda. I kommunalvalen 1934 erövrade nazisterna 21 mandat i Norrbottens kommunfullmäktigeförsamlingar.

Norrskensflamman hade ställt sig bakom pakten mellan Hitler och Stalin. De gav sitt stöd för Sovjetunionens angrepp på Finland. Tidningens linje var att Sverige skulle vara neutral. Stämningen var hätsk mot kommunisterna, inte minst i Norrbotten.

Varför denna återblick? Det har varit en omskakande helg. Trump närmar sig Ryssland. En värld öppnar sig (åter) där de starkaste bestämmer och små nationer får klara sig så gott det går. Dagen efter det olyckssaliga mötet i Vita huset med president Volodymyr Zelenskyj attackeras åter Ukraina. Ryska drönarangrepp i Odessa och Charkiv med dödsfall, skadade och förstörelse av ett sjukhus, samt andra byggnader. Tre år av krig.

När olika världsledare talar om en fredsplan tycker jag att det alldeles för sällan beskrivs vilka eftergifter som är tänkta. Det talas mest om säkerhetsgarantier. Jag utgår från att många menar att Ukraina ska ge upp de delar som Ryssland ockuperat i strid mot internationella överenskommelser. Men vad betyder dessa överenskommelser idag? Bara en konstruktion från de förflutnas tid när USA:s president gör anspråk på Grönland, Gaza och Panamakanalen?

Åter till Luleå 1940:

När offren för attentatet den 3 mars skulle begravas förvägrades publiceringen av dödsannonser och begravningståget fick inte, som brukligt, ta den vanliga vägen längs Kungsgatan. Så var tidsandan. Länsstyrelsen i Norrbotten ansåg att det enbart var kommunismen som utgjorde ett hot mot samhället. Nazisterna kom undan.

Ja, nog finns det mycket att reflektera över i dessa orostider.

---