Sejten i Kasker

 

Ett pågående sökande. Texten uppdateras. 

Min kusin Stefan Lundqvist, som växte upp vid Mellanström, frågar om jag vet något om sejten som stod intill Kaskerströmmen. Detta vatten förbinder Storavan och Uddjaure. Visst vet jag att den har funnits där och togs med till Stockholm av paret Charlotte och Gustaf von Düben. Men vilket år? Hittar uppgifterna; troligen var det 1871 när paret reste i Arjeplog efter besök i Ammarnäs och Sorsele. Två år senare utkom Gustaf von Düben med bok Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske.
I den finns en illustration med sejten från Kasker.

Stefan Lundqvist och jag har – tillsammans med många i en stor släkt – trådar som sträcker sig tillbaka minst 350 år i Kasker vid Uddjaure. Våra föräldrar föddes i en stor syskonskara – hans mamma Thea och min pappa Max är från Bellonäs vid Uddjaurs västra strand – och så även deras mor- och farföräldrar som alla kan knytas till det stora sjösystemet längs Skellefteälven. Till Kasker kom samelänsman och tingstolken Johan Tomasson som nybyggare i slutet av 1600-talet. Han är född ca 1645 och gift med Malin Ingevaldsdotter från Gråträsk och innehavare av lappskattelandet Kaskerjaure. Min kusin och jag kan räkna till sju släktled mellan oss och denne Johan Tomasson vars far Tomas även (fast här är källorna mer osäkra) hade detta lappskatteland. Kaskejaure betyder ungefär ”landet mellan sjöarna” där det samiska ordet gaska på svenska motsvarar orden avstånd, längd eller mellanrum.

Sejten stod vid den första brons västra sida. I Ernst Mankers bok ”Lapparnas heliga ställen”, som utkom 1957, kan man läsa om den och Gustaf von Düben själv beskriver den som en sejte ”af glimmer-skiffer; har stått på en klippa i Kasker fors (mellan Storavan och Udjaur)”. Han anger även att den är ”dyrkad in till senaste tid; anses af traktens folk, äfven svenskar, hafva haft stort inflytande på nybyggets vid Kasker årsväxt m.m.”
Sejten är första gången – vad vi hittills vet – omskriven på 1700-talet.

Jag har inte lyckats hitta sejten i Digitalt museum, men uppenbarligen fanns den i samlingarna i Stockholm med nummer SHM 5.101. Första försöket gjordes på Nordiska museet, men med beteckningen ”SHM” avses ett annat, Statens Historiska Museer.
Snart gissar jag att det går att ta en egen bild av den.

Av Maria Söderberg 

Uppdatering 10 april 2024:
Mejl anländer från Statens Historiska Museum. Två personer är nu engagerade i sökandet. Här berättas att man 2007 genomförde en större inventering av samlingarna: ”Seiten gick då inte att återfinna i magasinen, och de efterforskningsförsök som gjordes gav dessvärre inga resultat”.
Nu utlovar museet en grundlig eftersökning, både i skriftliga handlingar och i magasinen. Statens Historiska Museum ber också om ursäkt för att den inte omgående har kunnat plockas fram för att ses. Var stod sejten i Kasker? Söndag den 9 juni kl. 15 ses vi vid det  gamla brofästet på den västra sidan. (Jag sätter ut en flagga så att det syns). Ta med fika! Vi hoppas veta mer då. 

Uppdatering 11 april 2024:
Silvermuseet i Arjeplog meddelar att de inte har sejten i sina samlingar. Den har alltså inte återbördats till hemkommunen och framför allt inte till Kasker / Mellanström som ligger 25 km söderut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KASKER, WAXHOLM OCH MELLANSTRÖM
Kasker har en historia som fast boplats från och med 1500-talet. Under 1800-talet fick den södra delen av samhället namnet Waxholm när nybyggen etablerades. På 1930-talet ville de boende i Kasker och Vaxholm att en väg skulle binda ihop Waxholm med Kasker. Vägen anlas i etapper och blev färdig i början av 1940-talet. 1945 tvingades Vaxholm byta namn (det fanns ju redan en postadress utanför Stockholm med det namnet) och efter en omröstning blev det Mellanström.
Mer om Mellanström i Åke Södermarks text: https://www.mellanstrom.se/om-mellanstrom/
Han har även skrivit ”Nybyggare och ägare i Kaskejaur under 300 år” (2016).