Karta ritad av Zacharias Renhorn 1770 där de flesta namn redan finns med på det som ska bli s k Nasafjällslägenheter: ”Charta öfver Nasafiälls Silfvergrufwor, med Der Intil Stötande Sjöar och Strömar, Belägne Uti Lappmarken och Wästerbottn”. Men Jäkkvikk låg öde och Gustafsholms status är oklar. För Gauto anges inget namn, enbart bruksarbetare.
Nasafjällsbolagets nybyggen
Inom Arjeplogs socken fanns dessa gårdar som hade s k Bergsprivilegier utfärdade av Nasafjällsbolaget. De är alla självklart intill vattendrag och sjöar.
Kasker
Daniel Læstander (1749-1795), ett halvt tunnland 1/8 från nybygget.
Innehavare av lappskatteland. Far Lars Olofsson Læstander, Kasker, och mor Ann Christina Granberg, Sorsele (dotter till kyrkoherden och samen Sigvard Sjul Granberg).
Emmissionsbrev 2/11 1781
Mullholm
Olof Andersson (1754-ca1830), son till Anders Mårtensson Kargström och Brita Jacobsdotter, Kurrokvejk.
Emmissionsbrev 16/1 1783
Nurrholm
Olof Eriksson Burman (1743-1796). Han var bl a bruksarbetare i Adolfström. Född i Lycksele, gift med Anna Jonsdotter från Umeå.
Nurrholm var även ett lappskatteland.
Emmissionsbrev 2/11 1781
Kurrokvejk
Olof Jacobsson (1720-1804), nybyggare och same, tingstolk liksom sin far Jacob Olofsson. Gift tre gånger.
Emmissionsbrev 2/11 1783
Sakkavare
Abraham Nilsson Carlberg (1738-1803) från Piteå som rekryterades från Meldersteins bruk, Råneå, till Adolfström.
Sonen Abraham Carlberg (1765-1824) bor även han i Sakkvare, gift med Brita Persdotter-Holmström, Kurrokvejk.
Emmissionsbrev 22/5 1782
Racktjålm (Racksund)
Zackarias Persson (1742-1806) gift med Catharina Persson (född Andersdotter) från Abborrträsk.
Emmissionsbrev 2/11 1781
Båtsjaur
Ol Læstander
Emmissionsbrev 2/11 1781
Laisvall
Johan Persson
Emmissionsbrev 22/3 1782
Buokt
Per Persson
Emmissionsbrev 22/5 1782
Jutis
Per Ersson
Emmissionsbrev 22/5 1782
Gauto
Bruksarbetare
Emmissionsbrev 2/11 1781
Jäckvik
Öde
Emmissionsbrev 22/5 1782
Gustafsholm
Pehr Olofsson (1744-1807), var klockaren från Kurrokvejk, gift med Cecilia Andersdotter (1734-1820) från Abborrträsk.
(Oklart vad gäller emmissionsbrev)
När Nasafjällsbolaget hade bolagsstämma i Piteå 1771 utsåg man tio personer
Att få dessa ansågs angeläget vilket bolagsstämma i Piteå 1771
År 1774 utfärdade bergskollegium privilegier för det nya Nasafjällsbolaget.
Vissa skillnader mot den första Nasafjällsepoken är värda att poängtera. Dels att verksamheten under denna andra period endast tycks ha ägt rum under två månader på sommaren varje år (Awebro 1984:11), och dels att bolaget utverkade rätt till bete vid gruvan och längs vägen därifrån till hyttan i Adolfström. Det senare tyder på att man tänkte övergå alltmer till hästar då samerna nu var ovilliga att sköta transporterna (a.a.:22). Transportvägen gick under denna period från gruvan över nuvarande Laisvallby till Uddjaure och därefter utmed den gamla silvervägen till Piteå eller Skellefteå. Även under denna andra nasafjällsepok anställdes samer för transporterna (t.ex. Lundman 2010:16). 20
Ingen egentlig malmbrytning skedde under denna tid. Istället ägnade man sig huvudsakligen åt att utvinna mineral ur de kvarvarande varpen och fortsätta stolldrivningen3 (jfr Awebro 1984). Istället för bokning ägnade man sig nu åt ”sållsättning” – det vill säga att godset fördelades i olika kornklasser som behandlades var för sig (Tegengren 1924:73). Något nordost om Kyrkogårdsstollen påbörjades under 1800-talets första år drivningen av ännu en stoll – Staëls fältort (Bromé 1923:46), men det enda större gruvarbete som utfördes under denna period var fullbordandet av Sydvästra stollen, som drevs in under Stollgruvan och fick en slutlig längd av ca 100 meter år 1810 (Tegengren 1924:73). Enligt Lundman använde man tillmakning under den andra nasafjällsperioden då krut var dyrt och ansågs farligt (2010:16).