Karta ritad av Zacharias Renhorn 1770 där de flesta namn redan finns med på det som ska bli s k Nasafjällslägenheter: ”Charta öfver Nasafiälls Silfvergrufwor, med Der Intil Stötande Sjöar och Strömar, Belägne Uti Lappmarken och Wästerbottn”. Men Jäkkvikk låg öde och Gustafsholms status är oklar. För Gauto anges inget namn som lägenhetsinnehavare, enbart bruksarbetare. (Kartan bearbetad med gårds / ort-namn av undertecknad).
Nasafjällsbolagets nybyggen
Inom Arjeplogs socken fanns dessa gårdar som hade s k Bergsprivilegier utfärdade av Nasafjällsbolaget. De är alla självklart intill vattendrag och sjöar. Dessa har jag hittills hittat i litteraturen, men genomgången ska kompletteras. Kom gärna med synpunkter! Mvh Maria Söderberg
Kasker
Daniel Læstander (1749-1795), ett halvt tunnland 1/8 från nybygget.
Innehavare av lappskatteland. Far Lars Olofsson Læstander, Kasker, och mor Ann Christina Granberg, Sorsele (dotter till kyrkoherden och samen Sigvard Sjul Granberg).
Emmissionsbrev 2/11 1781
Mullholm
Olof Andersson (1754-ca 1830), son till Anders Mårtensson Kargström och Brita Jacobsdotter, Kurrokvejk.
Emmissionsbrev 16/1 1783
Nurrholm
Olof Eriksson Burman (1743-1796). Han var bl a bruksarbetare i Adolfström. Född i Lycksele, gift med Anna Jonsdotter från Umeå.
Nurrholm var även ett lappskatteland. Från https://www.nurrholm.se: ”Nurrholm är ett av de äldsta nybyggena i Arjeplogs kommun, från början ett för samiskt nyttjanderätt avgränsat område, för vilket innehavaren betalade s.k. lappskatt, därav den ursprungliga benämningen lappskatteland”.
Emmissionsbrev 2/11 1781
Kurrokvejk
Olof Jacobsson (1720-1804), nybyggare och same, tingstolk liksom sin far Jacob Olofsson. Gift tre gånger.
Emmissionsbrev 2/11 1783
Sakkavare
Abraham Nilsson Carlberg (1738-1803) från Piteå som rekryterades från Meldersteins bruk, Råneå, till Adolfström.
Sonen Abraham Carlberg (1765-1824) bor även han i Sakkvare, gift med Brita Persdotter-Holmström, Kurrokvejk. Denna Brita var dotter till Per Olofsson (1744-1807) och Sissla Andersdotter (1734-1820). I deras släktträd finner man personer från Arjeplogs socken (såsom präster, samer och kustbor).
Emmissionsbrev 22/5 1782.
Racktjålm (Racksund)
Zackarias Persson (1742-1806) gift med Catharina Persson (född Andersdotter) från Abborrträsk. Zackarias Persson var barnbarnsbarn till den förste nybyggaren i Kasker, samelänsman Johan Tomasson.
Emmissionsbrev 2/11 1781
Båtsjaur
”Ol Læstander” dvs Olof Larsson Laestander (1737-1797) efterträdde sin farfar som klockare i Arjeplog, ”klockaren Olavus”. Han blev Båtsjaurs förste nybyggare år 1770. Far var länsman Lars Laestander (Olofsson) 1701–1782, Kasker, och Carin Larsdotter (född omkring 1684 och avliden 1749 ev. 1748).
Emmissionsbrev 2/11 1781
Laisvall (senare Laisvallby)
Johan Persson Wallström (1745–1842). Son till Per Zackrisson i Racksund och Karin Olofsdotter från Piteå.
Emmissionsbrev 22/3 1782
Buokt
Per Persson
Emmissionsbrev 22/5 1782
Jutis
Per Ersson
Emmissionsbrev 22/5 1782
”Vattenvägar, vattenfallhöjd, myrar, åkerjord och skogsbeklädda kullar var avgörande ingredienser för nybyggaretablering. Allt detta fanns i Jutis. 1775 slog samen Per Eriksson ner sina bopålar här som han kallade Rioktus. Vid den insyning som Nasabolaget, som drev statens silvergruva vid norska gränsen, gjorde 1781 fanns i Jutis en kåta, fähus, lada, stolpbod, stenbunden jord och sandmylla.” (Från https://jutis.se).
Här finns även nedtecknad en del om Jutis av Stig Modig: https://nurrholm.se/onewebmedia/Lappskatteland%20numrerad%20121114.pdf
Gauto
Bruksarbetare, ej hittat något namn.
Emmissionsbrev 2/11 1781
Jäckvik
Öde.
Emmissionsbrev 22/5 1782
Gustafsholm
Pehr Olofsson (1744-1807), var klockaren från Kurrokvejk, gift med Cecilia Andersdotter (1734-1820) från Abborrträsk.
(Oklart vad gäller emmissionsbrev)
Mullholm var en viktig plats i Uddjaure under 1700- och 1800-talen. Olof Andersson (1754-ca 1830), son till Anders Mårtensson Kargström och Brita Jacobsdotter, Kurrokvejk fick emmissionsbrev 1783. På bilden undertecknad som besöker husgrunden till sin farmors far Petrus Holmström och Matilda Burmans’ bostad. De gifte sig 1885. Petrus Holmströms äldre släktingar hade sina rötter i främst Kurokvejk.
BAKGRUND
Mer än 100 år efter att branden härjat vid Nasa silvergruvor utfärdades 1768 en mutsedel som inbegrep Nasafjäll, och år 1770 bildades Nasafjällsaktiebolaget. När Nasafjällsbolaget hade bolagsstämma i Piteå 1771 utsåg man tio personer. Bolagsmännen hade ingen intention att återuppta hyttdriften vid Silbojokk, något som befanns olämpligt av många skäl. Istället anlades en ny hyttläggning vid Adolfström vid Laisälven. År 1774 utfärdade bergskollegium privilegier för det nya bolaget. Vissa skillnader mot den första Nasafjällsepoken är värda att poängtera. Dels att verksamheten under denna andra period endast tycks ha ägt rum under två månader på sommaren varje år, och dels att bolaget utverkade rätt till bete vid gruvan och längs vägen därifrån till hyttan i Adolfström. Det senare tyder på att man tänkte övergå alltmer till hästar då samerna nu var ovilliga att sköta transporterna. Transportvägen gick under denna period från gruvan över nuvarande Laisvallby till Uddjaure och därefter utmed den gamla silvervägen till Piteå eller Skellefteå. Även under denna andra nasafjällsepok anställdes samer för transporterna. Ingen egentlig malmbrytning skedde under denna tid. Istället ägnade man sig huvudsakligen åt att utvinna mineral ur de kvarvarande varpen och fortsätta stolldrivningen.
(Från 2015-2016: Arkeologisk förstudie – Nasa silvergruvor i Arjeplogs socken och kommun, Norrbottens län, red. Lena Berg Nilsson och Lennart Klang, Landskapsarkeologerna).
”Erik Bylund skriver i sin avhandling ”Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. 1867”, att Arjeplog företräder ett ”kolonisationsvacuum”. År 1747 uppges i samband med skatteindrivningen att i Arjeplogs socken ej några nybyggare eller svenskar finnas förutom länsmannen i Kaskejaur och tingstolken i Kuorokveik. De första med absolut säkerhet svenska nybyggen som kom till var Buokt (anlagt 1762) och Båtsjaur (upptaget omkring 1770).
År 1775 finns 7 svenska nybyggen i Arjeplog
År 1800 finns 1 2 svenska nybyggen i Arjeplog
År 1810 finns 16 svenska nybyggen i Arjeplog
Dessa sexton svenska nybyggen är följande: Mullholm, Boukt, Sakkavare, Jutis, Gustafsholm, Koler, Norrholm, Kuorrokveik, Racksund, Laisvall, Adolfström, Jäkkvik, Laisvik, Loholm, Båtsjaur, G:la Slagnäs.”
(Från ELEVERNA VID ARJEPLOGS LAPPSKOLA 1743 – 1820 En Analys Carl-Henry Johansson Johnny Flodi https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311420/FULLTEXT01.pdf)
